Kerstin Svanberg från Trosa hade vernissage i lördags för utställningen som omfattar nästan 50 verk och döpts till "Destruktion - Konstruktion".
Något som hon själv förklarar så här:
- Destruktionen inträffar när man låter råvaran, växtfibrer, brytas ner, för att sedan utnyttja den till att forma pappersark och därefter försöka göra något konstruktivt, vilket i mitt fall är konstverk.
Konstverken är gjorda av linnepapper, som framställs i en mängd olika former och färger, men en hel del i guld och svart.
De flesta verken känns väldigt fantasifulla och det är upp till varje betraktare att försöka se vad konsten visar. Eller som Kerstin Svanberg själv uttrycker det:
- Jag kan inte styra intrycket av konstverken i betraktarens sinne, utan jag vill att alla ska se efter själva, med öppet sinne.
Omöjliga former
Man får se papperskonst i alla möjliga och "omöjliga" former. Det märkligaste, och största, verket kallar hon för Mynningar, som består av papper och avloppsrör (!) som breder ut sig på en stor del av golvet i ett av utställningsrummen. Dessutom är konstverket ljudsatt av ljudkonstnären Patrik Strömdahl, som för övrigt fick en Guldbagge för bästa ljud i filmen "Låt den rätte komma in".
Avloppsrör
Själv förklarar hon verket så här:
- Jag fick helt enkelt två avloppsrör från två arbetare som sysslade med VA-arbete på gatan utanför min ateljé. Sedan använde jag min krympningsteknik av pappret över rören, som därmed fick något som kan liknas med en "andra hud" över sig.
- Vad som sedan flödar ut ur rörens mynningar är upp till betraktaren igen. Det kan vara goda eller dåliga nyheter, något rent eller smutsigt. Kort sagt kan det bli en subjektiv bedömning av betraktaren själv...
Mycket i Japan
Kerstin Svanberg har tidigare ställt ut 1991 på Galleri S:t Olof i Norrköping, men har framförallt haft utställningar runt om i världen, bland annat i Ungern, Schweiz, Italien, Tyskland, Finland, Sydkorea och flera gånger i Japan där papperskonsten är mycket populär.
Utställningen i Norrköping pågår till slutet av februari.