"Ibland undrar jag själv hur det ska sluta"

"Endast den som vågar förlora kan vinna". Det ska Jeffrey Skilling, den energiske vd:n på energiföretaget Enron, ha predikat som ett sorts mantra för sina anställda. Den nu tio år gamla skandalhistorien om Enrons uppgång och fall har varit en framgångrik pjäs på både Broadway och London West End.

Det ekonomiska temat är tämligen sällsynt på teatern. Det är sällan förknippat med de klassiska intrigerna och dramaturgiska momenten. Men författaren Lucy Prebble har lyckats ypperligt med att göra den relevant på teaterscenen, menar Jesper Barkselius (Jeffrey Skilling).

- Den är riktigt köttig. Från början tänkte jag att det här blir torrt - en historia om hur ett företag går i konkurs...

Men ganska snart stod det klart att den fördomen inte stämde.

- Det här är en vansinnigt intressant pjäs, den visar att allt som sker beror på beslut som människor fattar. Vi vänder in och ut på ett företag och visar vad som egentligen ligger bakom.

Det handlar om girighet och maktgalenskap, och visar på hur människor leder och låter andra bli förledda.

- Jag sitter ibland själv och undrar hur historien ska sluta, trots att jag såklart vet det, säger Barkselius.

Pjäsen har premiär i en alltjämt dyster verklighet, men den rådande ekonomiska krisen som ett ständigt solk över västvärldens vardag.

För regissören Hilmar Jônsson var det extra angeläget att få ta chansen att arbeta med just denna pjäsen.

- Det blir som en stor bubbla, där alla rycks med och ingen sedan vill ta ansvar, säger han och tänker på finansskandaler som drabbat hans hemland, Island.

Enron har premiär i helgen och visas fram till slutet på november i Norrköping.