Tecknandet för hand står, enligt konstnären Björn Brusewitz själv, för en motståndsrörelse i en tid av teknikfixering. Därför använder han sig aldrig av foto eller digitala metoder. I programtexten skriver han:
"Jag hoppas att mina bilder ska ge upphov till eftertanke - en slags filosofisk meditation, vilket den stillastående bilden, i kontrast till filmen, på sitt alldeles unika sätt kan ge. Allra bäst efter några minuters betraktande."
Björn Brusewitz bilder väjer inte för existentiella frågor, ångest och svärta, men emellanåt tillåter han sig också att lätta upp stämningen med "tokiga skämt och burleska infall".
Symboler och inspiration har hämtats från grekisk mytologi och kristendom. Bland annat är krucifixet ett återkommande motiv.
- Det är en av de starkaste bilder vi har. Den använder jag mig mycket av, säger Björn Brusewitz..
"Kvinnokroppen är underbar"Den antika myten om den vackra nymfen Daphe som flydde Apollos närmanden syns i flera verk. Hon blev förvandlad till ett lagerträd och blev på så sätt onåbar för guden.
- Sådana historier är fulla med frågetecken, och det gör att de hålls levande. Man blir aldrig riktigt färdig med dem, säger Björn Brusewitz.
Temat blev personligt när han bearbetade en kärleksrelation som tog slut för något år sedan. I kompositionen Trädkvinna finns också ett självporträtt i form av en skuggbild över trädet som innesluter en kvinnokropp.
- Min dotter tycker att jag gör hopplöst förlegade och romantiserade bilder, skrattar han. Men det är underbart att teckna kvinnokroppen. Den är vacker och erotiskt laddad. Sedan är man också matad med den genom konsthistorien.
Samtidigt låter Björn Brusewitz ofta figurer i sina motiv enbart vara människor - inte kvinna, man, gammal eller ung. Flera verk har titeln Människa i människa och är vidöppna för tolkning.
Läs hela artikeln i Folkbladet.
