Det är Rum för fotografi på Stadsmuseet som visar den stillsamma fotoutställningen "Vanliga människor". Den innehåller 37 närgångna porträtt som varvas med ödsliga foton från Auschwitz-Birkenau och några bilder på nummertatueringar som lägerfångarna fick. Vi får veta att några av de avporträtterade inte längre finns kvar i livet. De levande ögonvittnena från förintelsen blir allt färre.
Det var en av anledningarna till att frilansjournalisten och fotografen Björn Moback drog igång projektet 2010.
”Jag fotograferade mammor, pappor, mostrar, fastrar, bröder, systrar, kusiner.. Som unga hade de trott att de var som alla andra. Men de sorterades ut ur det samhälle de levde i och fraktades till Auschwitz för att avlivas. Alla undkom de sedan genom olika, ibland högst besynnerliga, omständigheter” skriver han om sitt arbete.
Exempelvis ”Fru H” i Linköping, född i den polska staden Lotz 1925, lyckades överleva genom en märklig tur. När hon greps med falskt id-kort så dömdes hon till döden genom hängning.
”Så jag skickades till Auschwitz för att hängas. Varje gång de skulle ta ut folk för att gasas – det kallades selektion - så kunde de inte ta mig – för jag skulle ju hängas” kan man läsa i bildtexten.
Till skillnad från många andra utställningar om förintelsen visas här inte några historiska bilder alls.
– Det handlade för fotografen om att komma bort från bilderna av utmärglade människokroppar i massgravar. De här människorna finns ibland oss, som helt vanliga, rätt alldagliga, människor. Det är ett inlägg i samhällsdebatten, en påminnelse om vad främlingsfientlighet ytterst kan leda till, säger Sofia Hammarqvist, intendent på Stadsmuseet.
I rummet ljuder en speldosa som spelar Hänschenklein (Lilla Hans), en tysk folkvisa som har sitt ursprung i den tyska nationalromantiken, precis som nazismen. Och bilderna får i de flesta fall stå helt okommenterade. Att de fullständiga namnen inte skrivs ut av säkerhetsskäl säger också en hel del om den tid vi lever i.
– Det är ett val vi har gjort med tanke på att det är så pass mycket oro i samhället med ökad främlingsfientlighet, men också ökad antisemitism, säger Sofia Hammarqvist.
Utställningen ingår i programmet kring förintelsens minnesdag som uppmärksammas på tisdag, det var då 70 år sedan Auschwitz befriades. Några av de avporträtterade var fångar i det nazistiska koncentrations- och förintelselägret en vecka, andra i flera år.
– Jag valde att fotografera överlevande från Auschwitz för att det har blivit en av de främsta symbolerna för ondska. Det var även det största av Nazitysklands förintelseläger och kanske det brutalaste. Det var knutpunkten för förintelsen av Europas judar och har än idag viktigt symbolvärde, säger Björn Mobeck.
Med anledning av minnesdagen föreläser Livia Fränkel, vice ordförande Föreningen Förintelsens Överlevande, om sina egna erfarenheter som överlevare från förintelsen. Det sker på Norrköpings Stadsmuseum den 1 februari.
011-200454