Quincy Jones producerade de tre skivor som förvandlade Michael Jackson från pojkbandsidol till superstjärna. Från "Off the wall" 1979 till "Bad" 1987, med "Thriller" däremellan 1982, den mest sålda skivan i musikhistorien, med 70 miljoner exemplar.
En nästan ofattbar karriärhöjdpunkt för en fattig pojke från södra Chicago vars musikbana började som jazztrumpetare redan i tonåren.
Arrangör
Men den unge Quincy hade en enorm drivkraft. Efter att ha kommit med i bandledaren Lionel Hamptons orkester som 18-åring 1951 tröttnade Quincy Jones snart på att "bara" spela. Han började arrangera och skriva musik åt sig själv och andra, startade sedan en egen orkester som turnerade framgångsrikt – inte minst i Sverige.
Quincy Jones arrangerade sånger åt Frank Sinatra, blev Oscarsnominerad för sin filmmusik och drevs ständigt framåt i sin iver att blanda genrerna. Jazzen var en för trång kostym. Han utforskade soul och senare även hiphop.
I slutet av 1970-talet lärde han känna Michael Jackson och vägledde honom från tiden som pojkbandsidol i Jackson Five till the king of pop.
Det stora kontaktnätet från ett liv i musikens tjänst kom också till användning när Quincy Jones satte ihop den jättegrupp med superstjärnor som sjöng "We are the world" till förmån för Etiopiens svältande 1985.
Turnerade i Sverige
Quincy Jones hade alltid ett gott öga till Sverige. Inte bara för sitt andra äktenskap med svenska Ulla Andersson, som gav honom barnen Quincy III och Martina, utan även för det mottagande han fick här 1953.
Som svart jazzmusiker från USA var han inte van vid att betraktas som en jämlike och blev överväldigad när han kom till Sverige och bland annat lärde känna trumpetkollegan Bengt-Arne Wallin.
– Vi hade jätteroligt. Mitt första möte med Sverige var kärleksfullt. Med Bengt-Arne Wallin och alla fantastiska människor, berättar Quincy Jones i SVT-dokumentären "När jazzlegenderna kom till Sverige".
Med bland annat Barbro "Lill-Babs" Svensson och musiker som Harry Arnold, Arne Domnérus och Lars Gullin från den tiden svenska jazzgrädda knöts livslånga vänskapsband för trumpetaren från Chicago. Under flera år kom Quincy Jones tillbaka för att spela in musik.
– Att komma till Sverige är som att komma hem. Varje gång känns det som om jag alltid har bott här, förklarade Quincy Jones för TT i samband med att han fick Polarpriset 1994.