Jag tänker på att vi under lördagen i De Geerhallen fick avnjuta Juloratorium av J.S Bach nedkokat till fyra av de sex satserna. Det blev en kammarmusikalisk prägel över det hela när orkestern med bästa barockstuk gungade igång under Andreas Sperings förnöjsamma ledning.
Han hittade en jordnära stil där finlemmade gester och svepande rörelser gav en rak och direkt prägel. Barocktrumpeterna smattrade triumferande, oboe och dess träblåskusiner gav den pastorala klangen och stråket briljerade.
Kören kontrade med lättfotad, rak och otvungen sång. Basarian ”Grosser Herr…” blir Carpenters finaste insats – fokus och klang! Mezzon Katija Dragojevic sjöng ”Schlafe mein Liebster” med fantastisk lyser och värme. Inhoppade sopranen Kerstin Avemo fick feeling i det högsta registret och klingade särskilt bra i den avslutande sopranarian.
Tenorsolist tillika evangelist Johan Christensson hjälpte oss att följa med i texten, ingenting gick förlorat i hans diktion och sköna klang.