Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Urspårat

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2002-10-01 00:00
I mitt hem används vattenkannan oftare av katten än av mig själv. För henne är den det enda godkända stället att dricka vatten på. För min del kan det gå veckor mellan att jag använder den för det den är till för-blomvattning. Jag har visserligen aldrig utnämnt mig till en blomkunnig person eller en person med gröna fingrar. Hur det är med arbetskamraten vet jag inte, men häromdagen berättade hon med glädje om hur de frön hon sådde för månader sedan först nu växt upp och börjat blomma. I slutet av september! Till saken hör att vi under hela sommaren beklagat oss för varandra över våra misslyckade sådder. Det var nämligen så att för första gången i mitt liv sådde även jag. Vet inte vad det var för konstigt som väcktes inom mig när jag plötsligt fick storslagna planer för altanens rabatter som tidigare år mest fyllts av ogräs. Här skulle sås och planteras, kom den plötsligt självutnämnda blomexperten på. Buskkrasse blev det mycket av för det sa blomexpertens mor var lättskött. Jag planterade pelargoner och andra växter som jag inte ens kan namnet på. Jag vattnade, jag gav näring, jag rensade ogräs..men inte f-n växte det. Sådär framåt slutet av juli, började det ta sig något. Lagom till att semestern var slut och man inte längre har möjlighet att vara på altanen började det växa. Det var i samma veva som mitt engagemang mattades. Vattnat har jag inte gjort särskilt många gånger sen dess. Näring har inte ens kommit på tanke och ogräset frodas för fullt. Och vad händer? Jag har knappt skådat så fin växtlighet, pelargonerna blommar om och blommar om, krassen sprider sig fortare än ogräs och vill inte sluta blomma. När grannarnas växter inte existerar längre blommar det för fullt hos mig när september övergår i oktober och det ska vara höst.
Det skulle han se, en annan av mina arbetskamrater, som verkligen har begåvats med gröna fingrar och som vattnar, planterar om och har särskild belysning på vissa växter. Det var nämligen han som en gång bad mig vara blomvakt åt honom och sambon. Kanske kände han till mina kunskaper (de som inte finns) om blommor eftersom två fullskrivna papper med hur jag skulle sköta om växterna väntade mig när jag kom dit. Blomman som stod trea till höger i sovrummet skulle ha mycket vatten och växten till vänster på golvet i vardagsrummet skulle ha lite vatten. Som en liten slutkläm talade han om för mig att blommorna skulle vattnas med ljummet vatten....vilket man får om man vrider på både varm- och kallvattenkranen. Det är faktiskt sant att de sista orden även stod skrivna och kanske säger de en del om hans förtroende för mig som blomvakt. Nu ska jag fråga honom om råd hur jag ska få det att sluta blomma på min altan. Funkar det med kallt vatten, kanske?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!