Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tryggt, Tomas

Tomas Ledin är lika mycket förknippad med svensk sommar som duggregn, midsommarfylla och myggbett. År ut och år in har han turnerat land och rike runt om somrarna och sjungit om blå vindar och vatten, hav och sol och flickor som gör honom lycklig.  Det har blivit en svensk sommartradition lika given som skinkan på julbordet...nästan.

Foto: Forsby Jan

Kultur och Nöje2010-02-20 03:00
Att han då väljer att under vintertid ge sig ut på sin blott andra inomhusturné i karriären och dessutom ger sig på att spela flera av sina låtar akustiskt kan därför tyckas som ett väldigt djärvt drag. Det hade det också kunnat vara. Men nu råkar det vara så att Tomas Ledin inte är artisten som överraskar. Han är bekväm i det trygga, i det folkliga som inte avviker alldeles för mycket från vardagen. Det skulle - några udda låtval till trots - aldrig falla honom in att göra något rakt igenom annorlunda och visst lurar hans rockband där ute i kulisserna... Inte mig emot faktiskt. Tomas Ledin som akustiskt spelande sångare är nämligen en ganska begränsad typ. Efter några trevande inledningsnummer kliver bandet in i handlingen och sångaren ikläder sig den kostym som han är så oerhört bekväm i. Rollen som bredbent rocksångare med en arsenal av refrängbaserade rockhits som alla låter i stort settlikadant. Vi är tillbaka på ruta ett och Tomas Ledin är...ja just det...Tomas Ledin igen. Det innebär stelbenta poser, mer hjärta än hjärna och ordentligt med pondus även i de lite lugnare låtarna. "Just Nu" kommer tidigt, "Vi är på gång" får många att resa sig och i "Du kan lita på mig" kokar majoriteten av damerna (och några herrar) i salongen nästan över. Hade Ledin varit amerikan istället för svensk hade de förmodligen kastat trosor efter honom. Sångaren vill gärna blanda in en hel del från senaste albumet "500 dagar om året", men det råder ingen tvekan om att det är de gamla klassikerna publiken vill höra. Det bevisar inte minst bifallet inför "En del av mitt hjärta". Framförd så som den alltid har framförts naturligtvis. Mot slutet kommer ändå en liten överraskning. När extranumren tagit slut kommer Ledin tillbaka ensam och levererar en a capella-version av "Flickan som gör allt för att göra mig lycklig" med publiken som rörande körkuliss. Som helhet är dock hela grejen ganska ospännande. Men det är precis det här Tomas Ledin gör som bäst. Samtidigt som det inte är något att gå i taket över finns det alltid en viss charm med folk som är bra på sitt hantverk. Man vet vad man får, så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara med Tomas Ledin. Akustiska gästspel eller inte.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!