The Nomads har skramlat i 20 år
STOCKHOLM (TT Spektra)Det skramlar, kränger och gnisslar. The Nomads är här igen. På långfredagen firade de 20-årsjubileum med en stor fest i Stockholm. Nu finns också nya skivan, "Up-tight" ute.
The Nomads firar 20-årsjubileum med nya skivan Up-tight. The Nomads från vänster: Hans Östlund, Björne Fröberg, Nick Vahlberg och Joakim Ericson. Foto: Henrik Montgomery/Pressens bild
Foto:
- Ja, vi tycker ju själva att det låter riktigt jävla bra. Det är så skönt att kunna luta sig tillbaka och känna att det funkade denna gången också. Det trodde jag inte, att vi skulle sitta här tjugo år efter starten och tycka att vi nått en kreativ topp, säger sångaren Nick Vahlberg.
<b>Medioker skiva</b>
Det är någonting med The Nomads som gör att de aldrig tröttnat, aldrig gått in i den där väggen som de flesta andra band brukar göra långt före 20-årsjubiléet. Det kan vara att de fortfarande trivs lika bra i svarta rockbands-t-shirts som de gjorde när de började, det kan vara att de aldrig tvekat över vad som är The Nomads. Eller?
- Det fanns en motig tid i slutet av 80-talet då vår rock låg lite fel. Vi var vilsna och det var då vi släppte vår enda mediokra skiva, "All Wrecked Up" (1989). Den spretade åt många olika håll. Vi hade Velvet Underground-influenser, men det lät aldrig så, utan bara fel. Vi tänkte nog för mycket, tror Nick Vahlberg.
<b>Färre spelningar</b>
Men efter den svackan hittade The Nomads rätt igen när producenten Chips Kiesbye kom in i bilden 1991. Sedan dess har det rullat på.
- För femton år sedan var vi bra på ett annat sätt både live och på skiva. Det kanske var mer charmigt då, mer spretigt och skränigt, mer oljud. Det kan vara fräckt, men nu är vi en riktigt slipad enhet som skapar en bra och massiv attack av kvalitativ rock¿n¿roll. Om det låter för slickat så är det bara att be Hasse (Östlund, gitarristen) att vrida upp fuzzboxen. Då är det ingen risk att det blir mesigt, säger basisten Björne Fröberg.
De har precis kommit hem från ett par spelningar i Spanien, men med åren har de lärt sig att tacka nej. The Nomads har tröttnat på att kuska på Autobahn i Tyskland. Nu väljer de färre spelningar och prioriterar ställen de verkligen vill spela på.
<b>Äckliga hårdrockare</b>
- Det kan vi vara värda , dessutom är vi för gamla för ändlösa turnéer, tycker Björne Fröberg.
Nick Vahlberg och de andra ser lyriska ut när de minns spelningar som den med The Cramps och Fleshtones på rockklubben Paradiso i Amsterdam. Riktigt lika nöjda är de inte när de tänker på en konsert i Barcelona i slutet av 80-talet.
- Vi var förband till de äckliga hårdrockarna Blackfoot. De var gamla redan då och riktigt träiga och tråkiga med indianinfluenser. De hade precis börjat klä sig i spandexbrallor och var otrevliga och fruktansvärt usla. Sen var vår spelning katastrofal också. Jockes trummor flög åt alla håll. Allting var en mardröm. Blackfoot turnerar nog fortfarande i Tyskland. De kan få åka på Autobahn så mycket de vill, säger Nick Vahlberg med ett brett leende.
Så jobbar vi med nyheter