Svensk poesi lever och får kritik

En kritisk röst menar att han borde haft siktet mer inställt på kvinnliga poeter.
-Jag vill att antologin ska leva upp till sitt namn "Levande svensk poesi", säger urvalsredaktör Björn Håkanson som själv är författare och poet, och som - efter nogsamt övervägande - har egna dikter med i antologin.
1900-talspoesin är medvetet överrepresenterad i sammanställningen.
- Ju närmare vi kommer vår tid desto fler dikter blir det som en modern människa kan läsa utan lexikon. Om det nu ska vara en samling med levande poesi måste det bli en övervikt av 1900-talet där språket ligger närmare oss nutidsmänniskor.

Fröding till Frostenson
Björn Håkansons ambition var att göra ett rikt urval från 1900-talet, från Gustaf Fröding och Erik Axel Karlfeldt till Ann Jäderlund och Katarina Frostenson. Urvalet är oförändrat från första upplagan 1996. Nytt är att denna upplaga är billigare och har paketerats i ett mindre och behändigare format. Det praktiska "förstaradsregistret" finns kvar, en vän till alla vars minnen bara lyckas stamma fram de första orden av gamla favoriter.
Ballader och dikter av okänt ursprung inleder, de flesta från 1400-talet, sedan diktas det i kronologisk ordning via seklerna för att sätta punkt vid Ann Jäderlund, född 1955.
- Det behövs 20 till 30 år för att urvalet ska hinna ändras väsentligt, menar Björn Håkanson. Det behövs också minst ett par tre diktsamlingar för att avgöra om en poet håller för antologin, säger han som förklaring till att de allra yngsta poeterna inte finns representerade.

Kritik för få kvinnor
Men poeternas födelseår är inte orsaken till att det nu riktas kritik mot antologin. Den innehåller för få kvinnliga poeter, tycker författaren och journalisten Lisa Gålmark. Urvalet ger en begränsad bild av hur det sett ut och blir därför ointressant, sa hon i Sveriges Radios Kulturnytt i tisdags.
Björn Håkanson ställer sig frågande till kritiken.
- Jag kan bara inte hålla med. Det finns minst lika många manliga poeter som i så fall bör vara besvikna över att inte komma med. 1800-talet var ett allmänt dåligt århundrade för poesin och där lyckades jag inte hitta någon kvinna.
Björn Håkanson uppmanar Lisa Gålmark att hitta kvinnliga poesifynd från 1800-talet och välkomnar en alternativ antologi.
Från 1970-talet och framåt har antalet kvinnliga poeter ökat alltmer. Björn Håkanson tror att om tendensen fortsätter så kommer kvinnorna uppta en större procentuell del av helheten när antologin ses över på nytt, om sisådär 20 år.

Information till våra läsare

Svensk poesi lever och får kritik

Nu kommer en andra utgåva av "Levande svensk poesi", antologin där dikter från 600 år tillbaka valsar fram över lika många sidor. Att finna den levande dikten var målet för Björn Håkanson när han tände söklampan i jakt på klassiker och guldklimpar.