Under tiden får kulturen och nöjet hålla tillgodo med en sida. Men så snart jag är tillbaka, förhoppningsvis utvilad och med huvudet fullt av nya idéer, blir det ett uppslag igen. Och jag har en känsla av att det kommer att bli en ovanligt innehållsrik höst. Fylld av musik från när och fjärran.
Själv ska jag bland annat gå och se Lena & Orup på Louis De Geer. Såg dem visserligen på China i Stockholm för nästan två år sedan, men det var så bra att jag gärna gör det igen.
Så blir det nog att jag tar mig till Ulf Lundells konsert också, jag har så svårt att låta bli - hoppas ju ständigt att han ska få till en sån där fantastiskt bra platta som ”Längre inåt landet”, ”Natten hade varit mild och öm” eller ”Törst”. Jo jag vet, jag kan tyckas vara en bakåtsträvare.
Men det kommer nytt också. Som Björn Gustafsson. Som Little Marbles. Som allt fantastiskt som händer den där natten i september när det är kulturell födelsedag. Och så blir det filmer att njuta av i höstmörkret och böcker som man knappt kommer att kunna slita sig ifrån och det som vanligt blir så att man ligger uppe å läser halva nätterna och kommer blek och hålögd till jobbet alldeles för tidigt för en B-människa som jag. Ni vet en sån som hellre går upp vid tio-tiden än klockan sex och som hellre är upp mitt i natten och målar tavlor, läser en bok eller ser en fantastisk film.
Och sedan dröjer det inte länge förrän det är dags att sätta igång med julklappsrimmen. Fast då är inte jag redaktör längre. För i oktober kommer Sara tillbaka efter sin föräldraledighet och då är det hon som basar över kultur- och nöjesuppslaget igen och jag har gästspelat färdigt.
Fast helt kommer jag inte kunna slita mig eftersom jag fått den stora förmånen att följa Östgötateaterns uppsättning av Cabaret - från början när allt är på planeringsstadiet ända fram till premiären den 13 december.
Tanken är att ni ska få möta alla de som jobbar med föreställningen innan publiken ser det färdiga resultatet. Regissören, scenografen, snickarna, sömmerskorna, producenten, ljud- och ljusteknikerna ska ni få bekanta er närmare med under hösten. Själv tycker jag att det ska bli väldigt spännande.
Det är alltid särskilt roligt att få en inblick i det man sällan ser. Träffa människor som sällan står i rampljuset. Oavsett om det är någon i maktens korridorer eller kanske rent av din granne.
Bara för att jag tar semester betyder inte det att jag går in i ett tillstånd helt fritt från kultur eller nöje. Sommaren har massor att bjuda på. Både nära oss, som Eva Dahlgren och Peter Jöback i Lejongropen, som Knickedicks gårdsspelningar, som utomhusbion eller som alla fantastiska utställningar som man kan slinka in på när solen är som varmast, eller för all del regnet står som spön i backen.