"Servera en dra-åt-helvete-smörgås"
Jag tror att jag första gången stötte på uttrycket "Dra-åt-helvete-smörgås" i en gammal krönika av Torsten Ehrenmark. Instinktivt förstod jag vad det betydde. Jag fick minnesbilder från min barndom, från när föräldrarna hade någon form av festlighet. Visst åkte det fram smörgåsar, eller någon annan form av enklare småtugg framåt småtimmarna. Och visst åkte gästerna hem strax därefter? Jag är i det närmaste övertygad om att det var så.
Förmodligen är det lite mer vuxet folk som använder sig av dylika knep. Hos yngre fortsätter nog festen till spriten tar slut. Där finns det knappast något som ens påminner om en smörgås i skafferiet. Eventuellt är det jag som är fördomsfull där. Möjligen har jag fortfarande min egen ungdom allt för klart i minnet.
Själv tar jag inte till några speciella trick när jag vill att gästerna ska gå. Kanske beror det på att jag i grunden har en ärlig natur. Istället slutar jag helt sonika prata med gästerna ifråga. Knappt svarar jag ens på tilltal. Efter en stund brukar en olustig stämning sänka sig över sällskapet och fraser som "Ja, det är ju en dag imorgon också." och "Här blir det inga barn gjorda." börjar höras. Gästerna skruvar på sig och fäster blickarna mot tamburen.
Önskad effekt är alltså uppnådd.
Visst är det trevligt att få gäster. Man får laga lite god mat och får visa sig från sin mest generösa sida. Man kan duka lite fint och sitta och prata och skratta i timmar. Men sedan är det lika stor glädje när sista gästen gått och man kan kolla ut över förödelsen skitgrisarna skapat.
Jag vet inte om "Dra-åt-helvete-smörgåsen" är ett svenskt fenomen. Det enda jag hört med liknande betydelse är danskens "Skrub-af-kaffe".
Tycker människor på kontinenten om att ha gäster hela nätterna? Går de kanske hem helt självmant vid passande tid? Eller finns det liknande saker?
Jag kan bara föreställa mig:
Tyskland - stick och brinn wurst.
England - A pint for the road (som om de inte var tillräckligt påstrukna).
Frankrike - Tack och adjö croissant.
Och så vidare.
Jag vet inte. Kanske är det bara något som finns i min och fanns i salig herr Ehrenmarks fantasi. Han har dock sagt så många kloka saker så jag vill gärna tro på dess riktighet. Exempelvis ligger Torsten Ehrenmark bakom citatet "All glädje utan rotmos är konstlad glädje."
Jag kan väl bara delvis hålla med.
Däremot är jag säker på att rotmos är ett dåligt sätt att bli av med gästerna. De kan ju bli sittandes hela natten.
Nej, när man vill ta kväll duger endast en "Dra-åt-helvete-smörgås".
Så jobbar vi med nyheter