Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Pettersson med norsk buddistvåg på svenska

Hemma i Norge har Per Petterson blivit riktigt stor med sin senaste roman, "Ut och stjäla hästar" - den första av hans sex böcker som översätts till svenska.
Nyckeln till framgången med just denna bok tror han ligger i den norska buddhistvågen.

Per Petterson hör till Norges just nu populäraste författare. Men det är först nu, med sin sjätte bok, som han blir översatt till svenska. "Jag har alltid tänkt att kemin inte stämmer mellan mina böcker och Sverige."
Foto: Jessica Gow/Pressens Bild

Per Petterson hör till Norges just nu populäraste författare. Men det är först nu, med sin sjätte bok, som han blir översatt till svenska. "Jag har alltid tänkt att kemin inte stämmer mellan mina böcker och Sverige." Foto: Jessica Gow/Pressens Bild

Foto:

Kultur och Nöje2005-05-14 06:00
Titeln "Ut och stjäla hästar" visar sig vara en kod som användes av norska motståndsrörelsen under kriget. Men titeln berättar också om huvudpersonen Tronds sommaräventyr på en norsk fäbod. Tillsammans med en grannpojke kastar han sig, precis som laglösa cowboys, ner från trädet och landar på hästryggen. Pojkarna är ute och stjäl hästar, eller snarare tjuvrider dem. Ridturen slutar med ömmande blåmärken och rivsår, men också med en insikt om olika sätt att hantera smärta.
Det är den åldrande Trond som ser tillbaka på sin barndom. Han har köpt ett hus på landet och lämnat sitt gamla liv bakom sig när han påminns om sommaren 1948 och ett lyckligt sommarlov tillsammans med pappan på landet. Bokens kärna är relationen mellan tonårssonen och pappan - ett tema som Per Petterson återkommit till i flera böcker.
- Det vete fan, jag hamnar alltid där till slut. Sådant som är oförlöst fortsätter nog att dyka upp.

Scandinavian Star
Han har inget emot att tala om sitt eget förhållande till sin pappa, som han såg upp till som barn. I tonåren blev relationen ansträngd och språklös. När föräldrarna omkom i olyckan med Scandinavian Star 1990 var det mycket som förblivit osagt.
- Men den här gången är det en lycklig relation jag skriver om. Jag ville att oavsett vad som sker ska det vara tydligt på den sista sidan att de älskar varandra.
Ett citat i boken om smärta som något man själv väljer om man vill känna eller inte har orsakat debatt hemma i Norge. I romanen handlar det om fysisk smärta, men för Per Petterson är den fysiska och psykiska smärtan tätt sammanlänkade. Själens smärta manifesteras av kroppen.
- Det är inte socialstyrelsens rekommendationer jag har skrivit. Det vore lika illa som fremskrittspartiets resonemang om att var och en tar hand om sig själva. Jag vet inte om jag håller med om det som sägs i boken. Men ofta har man inget annat val, även om det har sitt pris.
- Man kan välja att smärtan inte ska få bestämma vem man är, det lärde jag mig efter olyckan med Scandinavian Star och arbetet med anhöriggruppen.

Norskt fenomen
"Ut och stjäla hästar" är Per Pettersons sjätte bok i Norge och den har fått en rad priser, mängder av läsare och hyllande recensioner. Han är redan en etablerad författare men med "Ut och stjäla hästar" har han gått från att sälja bra till att bli ett fenomen. Nyckeln till framgången tror han är att han lyckats sätta fingret på vad han kallar den norska buddhismen. Med det menas norrmännens innerliga förhållande till naturen och drömmen om den enkla tillvaron på landet.
- Alla norrmän, även de som bor i Oslo, har ett nära förhållande till naturen. Vi går inte i kloster som protestanter. Men en enkel stuga i skogen, lagom mycket ved, inte mer böcker eller kläder än vad vi behöver, det är det närmaste vi kommer klosterlivet.
Just så väljer huvudpersonen Trond att leva sina sista år, eller försöker i alla fall. Också de varma sommarmånaderna han minns fylls av hårt timmerarbete, av fiske i älven och av äventyr i det noggrant beskrivna landskapet. Många av Per Pettersons norska läsare känner igen Trysiltrakten och frågar hur ofta han brukar vara där.
- Jag har väl kört igenom en gång, brukar jag säga då. Men jag har aldrig bott i de trakterna.
Namn: Per Petterson
Ålder: 52 år.
Familj: Fru, två döttrar sedan tidigare.
Bor: På en gård i Aurskog-Høland inte så långt från Värmland.
Bakgrund: Utbildad bibliotekarie, arbetade många år i bokhandel. Debuterade 1987 och nominerades 1997 till Nordiska rådets litteraturpris.
Läser själv: På 60-talet var svensk tv otroligt mycket bättre än den norska och jag blev ett fanatiskt Strindberg-fan. Svante Foersters "Klasskämpen" är den finaste svenska roman jag har läst.
Inspiration: Mitt eget minne, det jag sett och hört är det viktigast redskapet som författare.
Om att först nu ges ut i Sverige: Jag är mest kempehappy över att bli översatt. Jag funderade på det tidigare men kom fram till att kemin nog inte fungerar. I Sverige har ni Stockholm och Stig Dagerman, ni tänker inte som jag, resonerade jag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!