Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Musik

SÄSONGSPREMIÄR
De Geerhallen Norrköping
Norrköpings Symfoniorkester
Solist: Alina Ibragimova, violin
Dirigent: Lü Jia
Musik av Weber, Sibelius och Stravinsky

Kultur och Nöje2003-09-13 06:00
ANNA SKÖLDH
När hela Sverige flaggade på halv stång och presskonferenser och minnesstunder avlöste varandra kändes det helt i sin ordning att ändå bege sig till säsongspremiär i De Geerhallen. Efter att Hans Barksjö hälsat välkommen hölls en tyst minut för att hedra minnet av Anna Lindh och terrorns offer världen över. Programmet genomfördes i sin helhet och musiken fick bli en läkande kraft.
Med Uvertyren till von Webers opera Friskytten gick så startskottet för spelåret 2003/04. Lite luddigt spelat och med onödiga startsträckor kan man tycka men prydligt och välkammat.
Annonserade solisten Karen Gomyo hade tyvärr insjuknat så i stället för Brahms violinkonsert blev det Sibelius och då med 18-åriga solisten Alina Ibragimova.
Hon inledde den första satsen med galanta löpningar. Spelet var kontrollerat men temperamentsfullt och med en sorts skön distans. Det fanns fräschör i ton och uttryck. Lyriskt charmig ton kombineratmed muskulöst spel gav skärpa i spelet. Mot slutet av satsen falnade dock disciplinen.
I mellansatsen återkom glöden snabbt och man slogs av hur mäktigt Ibragimovas spel lät. Hon utnyttjade sin 300-åriga violins hela kapacitet. Fiolen tilläts klinga med stor resonans och stråkens fulla längd utnyttjades. Så kan man spela när man vet vart man ska! Orkesterns klang och fokusering hjälpte till att hålla riktningen stabil. Musikernas generositet gentemot solisten visades genom snygga överlämningar i kinkiga passager. Lü Jias alerta ledning kan man inte ta miste på.
Helt andra tongångar, mer åt det utrensande slaget, blev det efter paus med Stravinskys orkesterbalett Petrusjka. Spelet var vässat och riktigt briljant på sina håll.
Skissartade och lösryckta fragment hölls ihop och roliga stegringar fick ta plats.
Det kändes som ett sorts samtal med icke förväntade svar. Just denna kompexitet framstod skenbart enkelt, man lyckade liksom bringa ordning i kaoset.
Så blir ett framförande angeläget och meningsfullt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje