Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Möss, urdjur och en hemlig man

Brittmarie Engdahl

Brittmarie Engdahl

Foto:

Kultur och Nöje2003-12-15 06:00
<B>Brittmarie Engdahl
Tre möss på den fjärde. Förutom råttorna längs strömpromenadens norra sida. Det känns som om skeppet håller på att sjunka och vissa börjar dansa på bordet. En tillfällighet? Fan trot. Inte det att jag är rädd, men när jag överraskas av en sån där illersnabb liten rådis slänger jag mig rätt upp och så åt sidan. Det har väckt mycken munterhet har jag märkt. Senast var det två småflickor i 7-årsålder som höll på att spricka att skratt när jag gjorde mitt saltoliknande utfall. Det är väl inget, jämfört med råttorna! Ta bort dom! Förgifta dom! Förbjud alla att lägga ut sådant som går att äta, fåglarna klarar sig nog ändå.
Råttorna vid strömmen är inte ens rädda, de är skakande nyfikna. Det finns uppgifter om att råttorna är fler än människorna i större städer. Fast man behöver väl inte få veta allting! Urg!

Ska en så snapig snubbe få nobelpriset, han kan väl åtminstone bjuda på ett leende sa man om Coetzee. Tio mille kan man väl dra på munnen åt även om man är sparsam med glädjetjut. Något hände nog ändå under nobelkvällen, med sin image fångade litteraturpristagaren fotografernas intresse och dagen därpå kunde man se undret i ett par tidningar: Karln log. "En bedårande människa" sa Horace Engdahl och avslöjade något som kanske knappt någon annan visste. Men Coetzees tal var kristallklart och sparsmakat elegant. "För mammas skull" gick det ut på och kvinnorna grät. Dorotea Bromberg av lycka kanske, nog höjde de där orden försäljningstalet. Författaren avslöjade också en diskussion som föregått resan till Stockholm, tvärs över halva klotet. Visst blev man nyfiken på honom som lär ha cykling som hobby eller skojar han med oss?
F.ö. var det värt att se nobelfestprogrammet för att se statsministerparet uppföra sig lika rart som Lady och Lufsen, att se skridskouppvisningen av den amerikanska vetenskapsmannen och att höra utsökt musik. Som en . Bästa platsen är nog ändå i tv-fåtöljen. Lite mer avspänt om man säger så.

Veckans skandalunge är signerad Hidvegi. Numera utflyttad från vår region, men inte längre än att han håller reda på vad som händer de gåvor han en gång lämnat ifrån sig. Lekfullt roliga leksaker kan man se på många håll, mer konstnärer borde få vara med och utforma lekplatser. Men får förstås vara beredda på att deras verk precis som all annan offentlig konst, blir åtgången. Kanske till och med, som i det här fallet, slaktad och bortförd. Nu är väl Hidvegis storhet som väldigast i hans egna ögon, men med de utmärkta kontakter han säger sig ha "världen över" har han väl goda möjligheter att hämta sig. En dinosaurie mer eller mindre vinner förmodligen på, i det här fallet, att vara en mindre.
Och som jag läste att Hidvegi kan jämföra sig med da Vinci (det är som att klippa sönder Mona Lisa" klagade han nämligen, är det väl fritt fram för kåsören att dra en parallell med gamle Cato: för övrigt anser jag att Snickar"n Axel (jätteskulpturen vid stans infart norrifrån) bör förstöras.
Visst var det så han sa?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje