Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mannen kom hem med Rut

Kultur och Nöje2008-09-23 03:00
Mannen kom hem med en ny kärlek innan sommaren. Salig. Hon ska med på semestern, sa han. Och hon ska sitta i framsätet i bilen och bestämma vägen. Det kommer att bli skitbra! Jag var skeptisk.Inte sur, men tyckte det var lite onödigt att släpa med henne på resan till Frankrike. Hon skulle ju ta extra plats. Men det visade sig att Rut var det bästa resesällskap man kan tänka sig. Lugn, trygg och säker på sin sak. Hon vet nämligen allt om vägar och hon delar gärna med sig av sina kunskaper. Tack var henne lyckades vi göra Paris på bara tre timmar. Rekord! Tänk, vi hann se Mona Lisa, åka upp i Eiffeltornet och så snurra några varv i rondellen kring Triumfbågen, tack vare att Rut hade full koll på vart vi skulle. Hon guidade oss direkt till Louvren och ett garage precis under konstmuseet. Nåt vi inte hade den blekaste om att det fanns där. Rätt på åkte vi, utan en enda felkörning. Enda backet med Rut är att hon ibland blir aningen tjatig. Fast då vrålar ungarna på henne. "Knip igen din trut Rut!" Eller, om hon inte ger sig, "släng ut Rut!". Och när hon får för sig att upprepa samma fras om och om igen, ja då fimpar vi henne faktiskt.Men vilken nytta och glädje vi har haft av henne under de tre månader hon varit i vår ägo. Utan problem har vi lyckats hitta de mest avlägsna platser. Som t ex då i Frankrike där vi bilade till Normandie och besökte Omaha Beach och andra krigsskådeplatser. Istället för att sitta och plöja en vägkarta och hålla reda på norr och söder och vägnummer och sånt trist, kunde vi koncentrera oss på vad som hände utanför bilrutan. Kolla in gamla hus och odlingar och folk och fä, liksom. Under tiden förlitade vi oss till hundra procent på vår vägvisare Rut. Rut som fick sitt namn när hon började tjata om att vi skulle göra om rutten. Då var hon inte så rolig. Vi hade visst brutit mot hennes instruktioner om vilken väg vi skulle åka och då började hon med sitt "gör om rutt, gör om rutt, gör om rutt". Om och om igen ältade hon frasen från vindrutan där hon satt. Då fick vår GPS sitt namn. Hon döptes kort och gott till Rut. Det blev liksom lite enklare att skrika tyyyyst åt apparaten när den hade ett namn. Men som sagt, oftast är Rutan en behaglig dam med ett otroligt kunnande, som ger allt hon har bara man behandlar henne väl och trycker på rätt knappar. Och så måste förstås vägarna finnas inprogrammerade och kontakten med satelliten funka. De allra nyaste gatorna och korsningarna har hon inte alltid full koll på, eller när man åker igenom en tunnel. Det är då hon blir irriterande jobbig och kräver att man ska ändra rutt genom att ta av på de mest bisarra ställen. Ut på cykelbanor och rakt genom hus. Och hon ger sig inte heller. Det är då det känns så gött att bara tysta henne. Flärpa av knappen och bryta strömmen. Då känner man att man i alla fall bestämmer lite fortfarande. Men oftast är hon faktiskt mest ett trevligt, angenämt sällskap när hon öppnar munnen. Och när hon varnar för fartkameror, ja då bara älskar man Rut!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje