Kriminalhistoria på Konstforum

- Det har blivit mest landskap den här gången, konstaterar Hans Hermansson och överblickar sina alster på Konstforums väggar.Urvalet av landskapsmotiv är drömskt och mångbottnat. De flesta verken är förhållandevis nya, några av dem från 2010.- Jag inspireras av naturen där jag bor utanför Mjölby. Jag bor mycket naturskönt, det är mycket skog och fält och lite berg.I Konstforums andra utställning för säsongen delar Hermansson utrymme med Norrköpingskonstnären Jan Erik Frisendahl, men denne vill inte påstå att det finns någon direkt koppling mellan deras konstnärskap.- Men vi kompletterar varandra bra som personer, konstaterar han.Frisendahl visar tavlor och teckningar, men det som drar störst uppmärksamhet till sig är förmodligen vad han själv kallar för "ett litet kriminalspel, som en deckare".Med färgglada material har han byggt upp en liten värld som förändras och kan få olika innebörd och historia helt beroende på vem det är som betraktar det. Verket kallas "Sang: Jeu pour la galeri" - franska för "Spel för galleriet".Populärt med deckare
- Det är som ett spel, men jag kan inte spela det, smilar konstnären.- Det är som en deckare, men jag vet inte hur det går till. Det behöver inte vara som man tror.Det är upp till besökarna själva att plocka med verket, att bestämma om delarna ska föreställa kistor, garderober eller något annat, vart liket ska vara placerat och så vidare och så vidare i all evinnerlighet.Utställningen med de två lokala herrarna pågår fram till och med 10 oktober.

Information till våra läsare

Kriminalhistoria på Konstforum

I Konstforums andras utställning för säsongen visas två rutinerade herrar sida vid sida. Den ena med drömska landskapsmotiv, den andre med en klurig kriminalgåta.