"Jag fascineras av singellivet"

När Emma Hamberg kom på idén att teckna en singelserie bjöd hon hem alla sina kompisar som var i olika singelfaser, försåg dem med mängder av billigt rödvin och under kvällens lopp antecknade hon flitigt vad de sa och drömde om.
- Just då var jag själv singel, och lite småbitter på det mesta. Jag hade fått kicken från Expressen, där jag tecknade en serie. På ett sätt var det bra för mig. Jag var tvungen att tänka igenom vad jag verkligen ville.
Från den kvällen fick hon en rejäl bunt med nedklottrade uppslag. Det var bara att börja teckna.

Klockrent val
Emma Hamberg visste precis vilken tidning hon ville att "Singel i Stan" skulle gå i. Vecko-Revyn. Den största ungdomstidningen med massor av singlar i läsekretsen.
- Jag gick bara upp till tidningen, visade mina serier och fick okej direkt, berättar Emma. Det visade sig vara ett klockrent val.
Den träffsäkra serien om den bittra Stella blev populär på en gång. Hon bor tillsammans med sin katt i en halvstor stad - som påminner en del om Norrköping.
- Att vara frivillig singel är toppen, men om man är ofrivillig singel är det botten, lika jäkla tråkigt och sorgligt jämt. Och Stella vill inget hellre än att vara tillsammans med någon.
Men när Emma Hamberg gjorde Stella till sambo blev det läsarstorm.
- Jag tyckte att det var kul att göra henne till sambo med allt vad det innebär, eftersom jag själv hamnat i den fasen, men folk tyckte det var orättvist.
- Jag fick jag högljudda protester som: "Hon får ju inte träffa någon innan jag gör det!"

För präktig
- Till slut blev hon för präktig, det passade henne inte riktigt. Jag fick se till att hon var otrogen, fick klamydia och allt gick åt helvete.
Men för Emma Hamberg gick det bra. Serien blev en dörröppnare för henne. Hon var en tid chefredaktör för Vecko-Revyn och blev känd när hon skrotade Fröken Sverige-tävlingen i tidningen.
Trots att hon hunnit få tre döttrar är hon ständigt aktuell med olika projekt. Nu tecknar hon serien, Leva in tha City, där flera olika levnadsöden i Stockholm vävs samman: två turister, en barnfamilj i Vasastan och en tjej som flyttat till Stockholm för att försöka göra succé på TV 4.
- Jag har alltid älskat serier. Både att läsa och teckna, säger hon.
Allra mest gillar hon kvinnliga serietecknare som Cecilia Torudd och Lena Ackebo.
- Det är nog för att de ofta är lite vardagstråkiga och det gillar jag. Killar gör ofta mer skruvade grejer.
När Emma Hamberg som "glad fjortis" skickade in ett alster till Dagens Nyheters serietävling - och vann - var det mer ovanligt med kvinnliga serietecknare.
- Det var ganska stort då, att jag var både ung, tjej och serietecknare. Ja, tänk att man kan vara både ung, tjej och begåvad, ha, ha.
- Då var det mest killar som syntes, men nu är det nästan kvinnorna som håller täten. Men det är skit samma, huvudsaken är att serierna är kul.
Emma har aldrig tecknat med några dyra specialpennor, utan nöjt sig med vanliga svarta tuschpennor från bokhandeln och vanligt papper.
- Vill man bli serietecknare finns det inget billigare att öva på, man behöver bara blyerts, papper och tuschpennor.
En egenskap har Emma gemensamt med Stella, enligt henne själv, och det är att båda är lata.

Lat men produktiv
- Jag är lite konstig, både lat och produktiv samtidigt. Jag är bara produktiv på mina egna villkor, när jag gör något jag tycker är kul. Men jag kommer aldrig iväg till Friskis och Svettis.
Emma är också uppväxt i en miljö där hon alltid uppmuntrats att göra det hon ville. Båda hennes föräldrar ägnade sig åt bild och form.
- De tyckte att det var självklart att jag skulle satsa på att bli serietecknare, trots att det är ungefär det sämsta man kan göra om man vill kunna försörja sig. Man gör inga stora klipp som serietecknare.
- Om jag bara skulle teckna serier skulle det vara svårt, men nu gör jag så mycket annat.
Emma Hamberg började också väldigt tidigt att tjäna pengar på sitt tecknande. Hon var 14 år när hon fick i uppdrag att skildra tonårslivet i Vänersborg i lokaltidningen.

Hångel och supande
- Jag vet inte riktigt vad de väntat sig. Men min serie handlade om hur tråkigt det var, att alla söp, hånglade, försökte ligga med bandyspelare och om bilbingo. Den var inte särskilt grov, utan väldigt vänlig, men det blev katastrof alltihop för vänersborgarna var inte redo. Alla över trettio skrek rätt ut i panik.
Emma berättar att det blev insändarstorm och annonsörer i tidningen sa upp annonser. Turistbyrån tyckte att stans rykte skadats och bandyklubben blev rasande.
- Det har hänt väldigt mycket sedan dess.
Men tidningen stod på Emmas sida och Expressen fick upp ögonen för den arga och roliga tecknaren.
- Idag är jag tacksam för att det blev ett sådant liv om serien. Hade det inte blivit det, så vet man inte vad det blivit av mig.

Information till våra läsare

"Jag fascineras av singellivet"

NORRKÖPING
Bitter, lat och karltokig.
Det är Stella i serien "Singel i Stan" - som nu börjar i Folkbladet.
- Det är ganska komiskt att jag gjort den, för jag har nästan aldrig varit singel själv, men jag fascineras av singellivet, säger illustratören Emma Hamberg.

Information till våra läsare

"Jag fascineras av singellivet"

NORRKÖPINGBitter, lat och karltokig.Det är Stella i serien "Singel i Stan" - som nu börjar i Folkbladet.- Det är ganska komiskt att jag gjort den, för jag har nästan aldrig varit singel själv, men jag fascineras av singellivet, säger illustratören Emma Hamberg.

NORRKÖPING
Bitter, lat och karltokig.
Det är Stella i serien "Singel i Stan" - som nu börjar i Folkbladet.
- Det är ganska komiskt att jag gjort den, för jag har nästan aldrig varit singel själv, men jag fascineras av singellivet, säger illustratören Emma Hamberg.