<I>Ungas bokhörna</I> Mysterium med smak av pastej
Anna RoosVem är pastejtjuven?Djurspår: Johan AndreassonFotspår: Fredrik Thunell KarlöfFoton: Bertil RoosBonnierCarlsen
- Goddag ko, sa Anton.
- Muu, råmade kossan till svar.
- Har du ätit upp igelkottens leverpastej? frågade Anton.
- Nej, svarade kossan, jag äter inte leverpastej. Jag äter gräs.
På så sätt får Anton reda på vad alla djuren äter. Men ingen tycks gilla leverpastej. Nästa dag går Anton upp ännu tidigare, lägger pastej på fatet och sätter sig i en stol och vaktar, Han halvslumrar och vaknar av ett prasslande. Vem sticker fram nosen där om inte räven, som erkänner att han älskar leverpastej och trodde att den var menad påt honom. I fortsättningen lovar Anton att sätta fram två fat med pastej. Räven tackar så mycket. Oerhört fina fotografier, både i skärpa och färg. En rolig och lärorik lektion i biologi får man även då fakta om djuren kan läsas i slutet av boken. Dessutom finns spårstämplar på varje sida. Synd att inte författaren varit konsekvent när det gäller Antons klädsel,. Han går först i ett par skor och sedan plötsligt i stövlar. Till fjällugglan som jagar på dagen får han som svar på sitt god morgon ett godkväll! På försättsbladet görs en sidonummerhänvisning, men inga sidonummer är utsatta. Det här är bara detaljer och som helhet är boken välgjord. Trevligt med bilder i fototeknik, inte så vanligt numera. Anna Roos debutbok sälliv utsågs till årets Pandabok för barn och ungdom av Världsnaturfonden.
Så jobbar vi med nyheter