Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok:</I> Vrakgods som historiska källor

ALEXEJ SMIRNOV
Svensk historia under vattnet. Vrak i Österjön berättar
Översättning: Sergej Gratchev
Wahlström & Widstrand

Som det såg ut på redden nära Skeppsholmen när Vasa kapsejsade. Nutida akvarell av Nils Stödberg.

Som det såg ut på redden nära Skeppsholmen när Vasa kapsejsade. Nutida akvarell av Nils Stödberg.

Foto:

Kultur och Nöje2002-04-19 00:00
En sjöman älskar havets våg men bara så länge man seglar ovanpå havsytan och inte sjunker under den. Marinarkeologerna, däremot, älskar havets våg som bäst när man beskådar den underifrån. Östersjön måste vara ett paradis för sådana forskare som undersöker gamla vrak på platsen och även - i en del fall - kan fortsätta undersökningen i det mera idealiska förhållandet på torra land efter en lyckad bärgning. Det finns så många vrak på Östersjöns botten att man lite lättsinnigt kan undra om fiskarna har tillräckligt med utrymme för att manövrera. Under 600 år har 80.000 skepp sjunkit i Östersjön!

<b>Utmärkt karta</b>
En av många fördelar med boken är närvaron av en utmärkt karta över alla sjunkna vrak, med klart markerad geografisk placering över de objekt som nämns i texten.
Alexej Smirnov ger oss en utmärkt chans att stifta bekantskap med en hel del välkända och mindre kända vrakrester. Men han gör mer än så. Han förklarar för oss, som är lekmän, anledningen till varför så många vrakrester finns kvar och inte har ruttnat bort. Dessutom förklarar han varför skeppet finns just där det ligger och i många fall rekonstruerar han skeppets öde fram till den dag det försvann under ytan.

<b>Vraken bakgrund</b>
Bokens tyngdpunkt ligger vid den historiska beskrivningen. De fascinerande berättelserna om vrakgodset verkar som ett slags bakgrunds-material till Östersjöns sjöhistoriska politik. Det är ett annorlunda men mycket informativt sätt att informera om vår maritima historia, och boken är rikligt illustrerad med vackra bilder. Söderköping är med på ett hörn i kapitle om Sveriges viktigaste handelsstäder.
Vi dyker bland vikingalångskepp byggda av klinker. Vi får lära oss varför skeppsbyggarna övergav de mycket stabila och sjödugliga långskeppet till fördel först för koggen med större lastutrymme, och senare för kravellerna, med möjlighet att såga kanonportar i plankorna.
Alla känner till regalskeppet Vasa och dess förlisning. Här kan man läsa varför det byggdes, hur det byggdes och hur olyckan kunde ha förebyggts. Bärgningen har många av oss följt i TV för många år sedan, men det är först nu som man vet något om hela bakgrunden.

<b>Vasa i fara</b>
Samma dag som detta skrevs fanns en artikel i DN om hur skeppet Vasa riskerar falla sönder på grund av det häftiga angreppet av svavelsyra och rost. De tillsatta järnspikarna efter bärgningen bör ersättas med rostfria av titan så fort tillräckliga medel är disponibla. Det vore synd om en nationalklenod som Vasa numera är, försvinner genom misskötsel. Tack och lov att entusiaster som Alexej Smirnov finns för att dokumentera så mycket som möjligt medan vraken fortfarande existerar.

Översättningen verkar välgjord för en icke ryskspråkig recensent och det finns ingenting som påminner om att det faktiskt är en översättning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!