Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok:</I> Ny imponerande bok lär dig tolka runskrift

LARS MAGNAR ENOKSEN
Vikingarnas egna ord
Historiska Media

Kultur och Nöje2003-05-15 00:00
Inte långt från MAXI-köpcentrum ligger Wilhelmsbergsbäckens tre runstenar, eller rättare sagt två runstenar och en korsbelagd sten utan skrift. Ta en stunds avkoppling och begrunda era vikingaförfäders verk vid stället intill bron. De är välskyltade så att man lätt kan se vem det var som reste stenen och varför. Man blir påmind om dessa stenar när man läsa Enoksens upplysande bok om tolkningen av runskrifterna.
Det finns ett fantastiskt rikt utbud av runstenar i Sverige (och Jylland) så Enoksen har verkligen haft chansen att välja och vraka. Han har tyvärr inte inkluderat någon östgötarunsten i sina beskrivningar, inte ens den berömda Rökstenen, men förmodligen har han föredragit andra stenar av praktiska runtolkningsskäl. De flesta som han har rapporterat om ligger i Sörmland och Uppland. Boken gör inga anspråk på att vara ett slags katalog över alla svenska runstenar. Den är skriven mer som ett försök att övertala oss att läsa runskriften som den är och inte som ett bihang till någon påkopplad historisk händelse.
En runsten berättar endast om själva run-skrivarens värld och uppfattningar och inte om någon förstå-sig-på-ares önskade tolkningar.
När jag läste Enoksens fascinerande förklaring över hur runalfabetet utformades vill jag gärna skriva tidningens namn i runskrift, om inte annat för att imponerar på Folkbladets kulturredaktör. Det var inget problem med inlednings bokstaven, F. Tyvärr var fortsättningen etiskt omöjlig eftersom runalfabetet inte innehåller några tecken för O eller D eller E. De få skrivkunniga vikingarna var tvungna att använda U för O, T för D och I för E. Ersättningens runskrift, FuLKBLAtiT, skulle riskera att skrämma bort många läsaren, så jag överger försöket.
Enoksen kan verkligen sin sak och hans arbete är beundransvärt. Innehållslistan är en av de detaljrikaste som jag har sett och det kan inte finnas många frågor som han lämnat obesvarade. Han visar hur man analyserar bilderna och hur man kan datera de olika stenarna. En del runor var religiöst betonade. Andra förtäljde hur man blev rik. En annan lutar lite åt Hollywood och berättar hur en hustru bedrog sin matglade make.
En del av tjusningen med Lars Magnar Enoksens förtrollande bok är faktumet att han själv har gjort alla illustrationer. De är välgjorda och ibland roliga och man förstår att här har vi en runolog med betydande konstnärliga talanger. Att han är en begåvad författare vittnar hela boken om.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!