Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok</I> Buller, skval och kanske musik

ARBETETS MUSIK. Visor - Buller - Skval
Petter Ljunggren, Stefan Bohman, Henrik Karlsson
Carlssons

Kultur och Nöje2003-02-06 00:00
PHILIP K NELSON
Det är paradoxalt att den källa i Norrköping från vilken man kan hämta de flesta nya, friska inslagen är ett museum! Som barn lärde man sig att ett museum var en förvaringsplats för dammiga föremål i dimmiga montrar. En del gamla saker kunde råka vara av intresse. En mumie väckte en hel skol- klass makabra intresse minns jag, men ett museum var den sista platsen från vilken man kunde vänta sig originalidéer. Arbetets museum på Laxholmen har inte riktigt fattat meningen med denna Törnrosa-sömniga existens och de skakar ideligen om oss genom att leverera tankeväckande utställningar och hålla intressanta symposier i en till synes oändlig ström.

<b>Efter utställningen</b>
För inte så länge sedan visades i Norrköping utställningen Arbetets musik. Visor - Buller - Skval. Det var resultatet av ett samarbete med Musikmuseet i Stockholm. Utställningen visade exempel på hur musik kunde hjälpa arbetets gång, som rytmiskt trall till pålningshammare eller fäbodsjäntans vallhornsblåsning. Musik kunde också verka som lugnande medel vid ett monotont arbetspass eller bland varuhusets förföriska hyllor. Att utställningen var bra kan alla besökare verifiera. Till och med den strängaste kritiker jag känner, mitt 12-åriga barnbarn, tyckte om sin genomvandring och vill besöka den två gånger.
Nu har utställningen kompletterats med en bok. Museilektorn Petter Ljunggren, Musikmuseets chef Stefan Bohman och musikforskaren Henrik Karlsson presenterar i skrift alla idéer och informativa uppslag som tidigare fanns i visuell och ljudlig form. På så sätt får man mera kött på benen. För säkerhets skull har man inkluderat en cd-skiva för att förmedla innehållet genom både ögon och öron.

<b>Typ mobil</b>
Vallhornet, den tidigaste form av mobil- telefon från minst tvåtusen år sedan, var förmodligen det första musikinstrument i bondesamhället. Naturligtvis hade rösten och därmed sången, funnits ännu längre. Sången var inte endast ett njutningsmedel utan en del av arbetsprocessen. I form av folkvisan var sången en del av historieförmedling, som borde bevaras för eftervärlden.
Kapitlen som handlar om bakgrundsmusikens smygintroducering i industri-livet är avslöjande. Samtidigt är det roligt att veta just varför varuhusen spelar snabba marscher strax före stängningsdags.
Mycket i boken handlar om ljud och en del förutspående delar om framtidens ljud är ganska skakande läsning. En ännu mer bullersam miljö gagnar ingen. Förresten, visste alla f.d. arbeterskor i Tuppens, YFAs, och Törnell & Ringströms textilfabriker att ljudnivån i spinneriet och väveriet kunde nå samma nivå som en flygplan på nära håll?

<b>Med tack</b>
Men det bestående intrycket efter genomläsning av boken är tacksamheten att en stor del av ljuden kunde formeras till musikaliska inslag till gagn för mänsklighet. Det kommande överflödet av otrevliga och omusikaliska ljud måste vi filtrera bort från vår sinnevärld, nu när vi ha teknik som visar hur farligt det kan vara.
Arbetets museum och Musikmuseet är att gratulera till en fascinerande resa i arbetets musik.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje