Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hoppas att grupp- arbeten blir omoderna

Kultur och Nöje2003-06-03 00:00
Det går mode i det mesta. Kläder, frisyrer och möbler är några exempel. Det mesta som en gång varit populärt kommer efter antal år tillbaka och blir det igen. Det kan man tycka vad man vill om och det finns ingenting som säger att modet måste följas. Ibland kanske det är skönt att det försvinner och lika ofta är det roligt att det kommer tillbaka. Det finns dock en sak som alltid verkar ha varit på modet. Att genomföra grupparbeten. Det värsta med det är att det aldrig verkar bli ute. Jag avskyr grupparbeten. De har förföljt mig genom hela livet och de försvinner aldrig. Vem är det som har bestämt det modet och vem är det som har ansett att det alltid ska vara på modet att jobba och diskutera i smågrupper? Vad är det som är bra med det arbetssättet? Antingen blir man osams då en bestämmer allt (och då är hela grundtanken borta) eller så ska det vara demokratiskt och då kommer man aldrig till skott.
Det började redan i grundskolan. Man blev tilldelad något käckt ämne som man skulle ta sig an tillsammans med två, tre klasskamrater. På den här tiden var mitt motstånd förvisso inte så stort som i dag. Oftast kunde vi enas om att dela upp ämnet och var och en ta varsin bit. I ordets rätta bemärkelse blev det därför aldrig egentligen ett grupparbete. Det var därför det var uthärdligt.

Det var det dock inte alls när jag kom till en folkhögskola. I folkhögskolans värld handlar allt om arbete tillsammans i mindre grupper. Hela tiden. Det kan även här handla om att sökta fakta om ett speciellt ämne. Det kan vara diskussioner kring varierande ämnen. Det värsta är att det till och med kan handla om att tillverka en halmbock tillsammans. På en journalistutbildning. Höjden av glädje på en folkhögskola är när man lyckas genomföra grupparbeten som är klassöverskridande. Jobba tillsammans alla på hela skolan är fint, man bygger broar och man lär känna varandra. Då kan man tydligen ordna grupparbeten kring precis vad som helst.
En annan typ av grupparbeten är lekar och det är nog ändå det mest hemska. Då heter man visserligen inte grupp utan lag. Här finns inga gränser för vad man kan göra. Det handlar om lekar på oerhört hög nivå, som att hoppa runt i en säck, balansera ett ägg i en sked som man har i munnen eller kasta några bollar i en hink. Det här görs egentligen överallt i samhället. I arbetslivet springer vuxna människor runt och fjantar sig i banala tävlingar. För att lära känna varandra, heter det. Man får veta mycket om en annan människa genom att se den hoppa runt i en säck.
Det känns skönt att jag i alla fall ännu får skriva gnälliga krönikor på egen hand. Nu hoppas jag bara på att grupparbeten snart blir hopplöst omoderna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!