Han var klar och tog sikte på bebisen som hade bitit honom. Man verkligen såg i hans ögon att han nu hade en mission. I rask takt kröp han fram till det andra barnet och försökte dra henne i håret och i kläderna. När de vuxna drog bort bebisen för att mer skada inte skulle uppstå, då grät pojken igen, snuvad på sin planerade och vad han tänkte som utdragna hämndaktion.
Att hämnden är en naturlig mänsklig känsla vet alla. Men visste ni att redan vid ett års ålder kan barn känna behov av att bestraffa orättfärdigheter? Jag blev väldigt förvånad, så pass att jag fortfarande förundras över det som hände. Vad än den civiliserade människan försöker med så verkar hämnddriften både stark och naturlig.
Försök att titta på en film, en såpa, läsa en bok om någon som behandlat någon annan väldigt illa, och säg att du inte njuter när de onda råkar illa ut. Försök att inte vilja ’betala tillbaka’ någon som behandlat dig illa. Oavsett hur mycket ditt förnuft kanske kan inse att hämnd inte alltid är lösningen så vill ditt inre på något sätt ha det.
Ett exempel är alla hemska brott som medierna har belyst den senaste tiden. Mannen i Österrike som låste in sitt barn i källaren och sedan våldförde sig på henne i 20 år. Jag tycker personligen att det bästa att göra med en sådan person är att sätta honom i ett laboratorium och forska i hans hjärna. På det sättet kanske vi kan på sikt komma fram till vad som driver människor som är så sjuka och kanske till och med stoppa det. Samtidigt har jag hört vänner och bekanta prata om att han borde bli offentligt hängd och så vidare. Det skulle inte hjälpa någon egentligen, men, det skulle tillfredsställa det där behovet. Han som förstört sitt eget barns liv ska minsann behandlas så illa som det faktiskt går.
Det känns som att det skulle vara så mycket bättre om vi som människor bejakade att vi faktiskt har sådana drifter och känslor i oss. Vi har trots allt ett system över hela världen där brottslingar straffas. Samhället hämnas. Visst, kriminalvård i all ära, men i sanningens namn, hur mycket vård är det idag? I de flesta länder existerar inte ens vårdtanken.
Varför hymla om något som finns i oss alla ändå? Om man konstaterar att vi är hämndlystna då kan vi med eftertanke avstå från hämnd. Vi kan inse på ett annat sätt ’jaha, det här är hämndbegäret som spökar, men det blir faktiskt inte bättre om jag ger efter för det, det finns faktiskt en bättre lösning’. Vad tjänar det till att tro att vi som människor är mer och bättre än de biologiska varelser vi faktiskt är? Och är inte insikt alltid bättre? Den som vet att den har ett problem kan också göra något åt det. Nu vet jag inte ens om hämndbegär är ett problem i sig varenda gång, men ni förstår