Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Glittrig konsert

Trettondagskonsert
De Geerhallen Norrköping
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent: Mats Rondin
Solist: Olle Persson, baryton

Kultur och Nöje2003-01-07 00:00
ANNA SKÖLDH
Trettonhelg och glittrig konsert med lättsamma örhängen -visst hänger det ihop och sämre sätt att avsluta sitt julfirande på finns ju. Därför begav jag mig till De Geerhellen på trettondagens eftermiddag för att lyssna på Symfoniorkestern och Olle Persson. Eller Olle Persson och Symfoniorkestern ska det nog vara, för Olle vann med 1-0. Inte för att orkestern på något sätt var dålig, utan för att Olle var så ruskigt bra. Han kan sin hemstads publik, sina gamla kompisar från orkestern och han vet också att utnyttja den lokala kopplingen. Och så sjunger han ju så bra också.
Programmet var som sig bör en blandad samling av lösryckta arior, uvertyrer och allsköns orkesterstycken som Olle försökte knyta ihop. Det lyckades inte alls, men det gjorde ingenting för det var roligt ändå.

<b>Vitalt tempo</b>
Hela kalaset började med Uvertyren till Mozarts Figaros bröllop i ett överförfriskat men därmed också vitalt tempo. Orkestern spelade ur Smetanas Brudköpet och Pizzicato-Polka av bröderna Johann och Josef Strauss. Friskt och frejdligt med lagom framåtlut. Mer stadga och raka linjer fick vi i Polonaise ur Eugen Onegin av Tjajkovskij och uvertyren till Offenbachs Orfeus i underjorden. Den senare till taktfast handklapp från publiken.
Olle Persson sjöng inledningsvis Valentins bön ur Faust av Gounod. Här fanns kraft och koncentration i röst och uttryck. Klangrikt och med stort omfång bad Valentin bönen för sin syster och Olles röst anpassade sig till den allvarliga dramatiken i musiken. Sedan blev det sånger av det mer lättfotade slaget. I Champagnearian (Mozart, Don Giovanni) spottades texten fram och energin slog lågor på scenen. Factotumarian (Rossini, Barberaren i Sevilla) sjöngs inte bara så där rakt av - den dramatiserades och deklamerades där hela registret av temperament och röstkapacitet fick vara med. I Carmens Toreador-aria av Bizet fick vi allt som man kan önska sig av spänning och teater. Helt sanslöst roligt blev det när Olle plockade fram opera-aria-parodin där han ber Johansson om en pilsner. Skönt med lite sälta och parodi mitt i champagne-bubblandet!
Mats Rondin vid dirigentpinnen var en bra partner till Olle Persson och lyckades på något mirakulöst sätt foga samman solist och orkester. Det kan inte ha varit lätt, tro mig.
Finalen skedde förstås med att den blå Donau rann förbi och Radetzkymarschen satte så punkt för årets julkalasande.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje