Gangster - ett mästerverk
KLAS ÖSTERGRENGangstersAlbert Bonniers
Foto: Fotograf saknas!
Att som Östergren låta uppföljaren kliva in och ut ur Gentlemen förvrida sanningar och lögner är inte möjligt. Ändå lyckas han på ett obarmhärtigt sätt få mig att läsa mer och mer och mer. Jag bryr mig snart inte om känslan av det kanske inte är riktigt sant nu heller, kanske kommer en tredje bok där sanningen bär en ny skepnad. Så gärna. Då ska jag liksom nu läsa böckerna parallellt, kontrollera fakta och försäkra mig om orsaken till varför en giftig blomma plötsligt får en sådan betydelse. Det finns nåt helt bisarrt och obehagligt i Östergrens senaste roman och samtidigt ett välbehag - ett språk att falla i.
Om människors rädda val, eller oförmågan att aktivt välja, att se livet bli på ett annat sätt för att man inte tordes. Mötet med människor som näst intill tvingar sig på. Som viljan att göra rätt för sig. Och återigen om rädslan.
Medan Klas Östergrens alter ego sitter och fokuserar på en ros pågår världen utanför. Den kränger och kantrar över. Han står med ena benet i sin alldeles vanliga vardag och det andra benet i en annan verklighet. Inte alls så vacker, knappast enkel.
Ibland andas Gangsters samma känsla som Kubriks Eyes Wide Shut, men det är också den enda jämförelse som går att göra och knappt det. Kubriks film var rätt medioker. Östergrens "Gangsters" ett mästerverk.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!