Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Finstämda toner i evigt juloratorium

Kultur och Nöje2007-12-10 00:19
Widar Andersson
Juloratoriet är ett rasande skickligt hopfogat stycke musik och sång. Bach och hans stab av diktare knåpade ihop oratoriet under några adventveckor i Leipzig år 1734. Musiken består till sin lejonpart, som Ingemar von Heijne skriver i programbladet av "världsliga hyllningskantater" som Bach skrivit tidigare. Texten nyskrevs för oratoriet och är av kristen klang - och jubelkaraktär. Juloratoriet består av sex delar. I går kväll lyssnade jag på de tre första, avsedda att framföras juldagen, annandag jul och tredjedag jul. Jag rusade in i Immanuelskyrkan någon minut innan programmet skulle starta. Bredvid mig i kyrkbänken satt en stolt far till en av solisterna. Bengt-Olof Dike, välkänd för alla läsare av Folkbladets insändar- och debattsidor, njöt av dotter Martina Dikes sångkonst. Och det var han inte ensam om. Operettartisten Helena Eriksson, hade tillsammans med sin man landshövding Björn Eriksson, tagit sig till Immanuelskyrkan för att njuta av Juloratoriet. Helena Eriksson är inte någon Bachfantast. Men hon uppskattar flera av hans sakrala verk. När jag pratade med henne efter konserten var hon inte minst imponerad av Martina Dikes insats. Hon var bra, inget snack om den saken. Hon är en begynnande världsstjärna som redan har stor internationell erfarenhet. Olof Lilja gjorde intryck på mig. Utöver den fantastiska rösten som kommer ut ur den relativt småbyggda kroppen, har han skådespelartalanger utöver det vanliga. Hans scennärvaro och mimik är enastående. I går kväll i Immanuelskyrkan förstod jag på djupet varför körsång är så stort och så uppskattat. De runt femtio körsångarna såg så oerhört lyckliga och glada ut när de sjöng ut i juloratoriets kraftfulla och jublande lovsånger. Det måste vara mycket hälsosamt och livsbefrämjande att få sjunga ut tillsammans med andra. Och vilken härlig stämning de spred. Jag märkte knappt att det regnade när jag småsprang genom stan för att hitta en lämplig plats att skriva dessa rader på. Så uppfylld och glad kände jag mig av körernas mäktiga sånger. Johan Sebastian Bach hade nog ingen aning om att hans hastigt hopkomna juloratorium skulle fortsätta att spelas ännu drygt 250 år efter att det skapats. Men det är så det är med konstnärligt skapande. Man vet aldrig när evigheten slår till.
Juloratorium (del 1-3; del 4-6 ges 13 januari, 2008) av Johan Sebastian Bach Immanuelskyrkan Musikaliska sällskapets Kammarkör, Bel Cantokören, Drottningholms Barockensemble Solister: Martina Dike, Olof Lilja, Lars Johansson Brissman, Marie Alexis Dirigent: Michael Bruze Publik: Fulltalig och andäktig
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje