Trots mycket generisk titel är ”Love & Friendship” ett av årets absoluta filmfynd hittills. Kvick, fruktansvärt rolig och med ett djup som bubblar underifrån. Baserad på Jane Austen har Whit Stillman skapat en juvel till film. En fantastisk fusion av fräckhet och sorg, faktiskt, gör filmen till en bioupplevelse utöver det genomsnittliga.
Lady Susan Vernon är en listig änka som försöker krama det bästa ur de flesta runtomkring henne. Liksom ormen i paradiset, som hon också blir kallad, charmar hon sin omgivning till att agera till hennes fördel. I den dramatiska inledningen lämnar hon och dottern Frederica lord Manwarings hem undan hysterin som uppstått på grund av hennes beteende. Lady Susan landar hos sin svägerska och börjar raskt att manipulera hennes bror Reginald DeCourcy. ”Love & Friendship” både hyllar och driver med sin egen genre på ett alldeles idealiskt sätt. Alla de vanliga elementen från klassiska kostymdraman är här. Den romantiska strängmusiken, magnifik natur, extravagant konversation.
Många av karaktärerna är rikt porträtterade. Lady Susan är så härligt manipulativ att det bara går att skratta åt hur alla som omger henne blir lättstyrda marionetter. Kate Beckinsale, i rollen som dockmästaren, är inte alltid en skådespelare av rang men här kommer hon verkligen till sin rätt. Hon gör sin lady till den typ av person som är utsökt att beskåda på distans men vore en mardröm att ha i sitt liv. Filmens andra stora behållning är Tom Bennett som spelar intellektuellt utmanade Sir James Martin. En olidligt enerverande men också älskvärd man som uppvaktar lady Susans dotter Frederica. Av förklarliga skäl är Frederica inte stormförtjust men modern ser ändå en säkrad framtid. Sir James är en mycket välbärgad man, ett faktum som en änka inte kan förbise. Bennett fullständigt själ varje scen han är med i. På ett briljant sätt verkar han fullkomligt ärlig i sitt spel. Livsglädjen och ovetskapen fullständigt lyser från hans ansikte. Trots att alla skådespelare i ”Love & Friendship” gör en gedigen insats kan endast Kate Beckinsale matcha Bennetts höga nivå.
Whit Stillman har skruvat Jane Austen-andan utan att rasera den. Lånat av Austen och höjt upp henne. Konversationstyngda stilen kvarstår med en hälsosam dos av humor injekterad. Austens allvar har tonats ner på ytan men finns mycket starkt i bakgrunden. Kvinnors utsatta situation och tvång att gifta sig för att kunna försörja sig finns ständigt närvarande. En suverän blandning av ingredienser.