Fast i deckarträsket
Sara Schüldt
Foto:
Men det håller på att tunnas ut lite nu. Och det är säkert hälsosamt. För jag har nästan fått en överdos, trots att jag inte trodde det var möjligt.
Jag har nämligen fastnat i deckarträsket på teve.
Numbers, Kalla spår, DNA, Brottsplats London, Murder City, Brottskod försvunnen, Desperate Housewives, Lost, Mord i sinnet, Beck och Kommissarie Winter.
Maniskt har jag läst tevetablån och till och med lärt mig programmera videon. Allt för att inte missa ett endaste litet mord i rutan.
Det har varit så mycket spänning där att den rosa pocketboken med det svarta innehållet, "I ondskans spår" av Peter Robinson, legat orörd i veckor på mitt nattygsbord.
Men nu börjar greppen kännas aningen trötta.
Två olika brottsutredare, två temperament, kan man se i Murder City. Det känns inte alls fräscht, måste jag erkänna, även om jag vurmar för den otålige hunken Luke Stone. Han får ständigt höra att han är "off the case". Men hur många gånger ska han kopplas bort från fallen och ändå vara kvar?
Ung flicka försvinner? Nähe. Igen.
Rinnande blodskrift på väggen? Surprised!? Not.
En copycat? Varför blir jag inte förvånad.
För att inte tala om ensamma kommissarier med kärleksproblem. Det går sannerligen inflation i dem.
Men nu börjar morden försvinna. Det sista avsnittet av Desperate Housewives visades för en vecka sedan, sista avsnittet av Mord i sinnet sänds på söndag och så vidare.
Skönt, försöker jag intala mig. Men utan att lyckas helt.
Det finns en klar risk för skakig abstinens.
En avvänjningsperiod kan behövas efter den intensiva våldsvåren. SVT kan väl åtminstone klämma in någon som blir kvävd av en kudde, eller så? Att bara ta bort allt i ett slag, det kan väl inte vara nyttigt?
Apropå onyttigheter kan det väl inte ha undgått någon att Tip Top-struten tillbaka. Som man tjatade för att få en sådan när man var liten. För när man var liten ville man ha den största glassen. Men det mesta man tyckte var stort när man var liten är litet idag. Det är inte Tip Top-struten. Den är äckligt mastig. Tro mig, den där nougatklumpen i mitten smakar inte alls som när man var liten.
Den enda slutsats jag kan dra är att nostalgiglassar hör hemma i minnet. Och mord definitivt på teve.
Så jobbar vi med nyheter