Ewert Karlsson från Mogata hade en unik förmåga att skildra sin samtids människor och fenomen. Med ett djupt engagemang för den lilla människan, jämlikhet och miljöfrågor fångar han världen i kärnfulla bilder med politisk precision och ofta med en humor lika svart som bläcket.
I dag öppnar Arbetets museums retrospektiva utställning "EWK - politisk tecknare i världsklass". Utställningen invigs av Karin Söder som under sin aktiva period som centerpartistisk toppolitiker drabbades av EWK:s vassa penna. Den tidigare lärarinnan framställs som en klok och ordentlig uggla med monsterglasögon. Bilden är ur EWK:s menageri, där statsråd fått drag av olika djur. EWK tecknade in sig i konst- och presshistorien med just menagerisviten - och med de världskända bilderna av Mao och Moder Jord.
I EWK:s menageri finns politiker som fortfarande är i hetluften. Pråliga påfågeln Mona Sahlin häckar fortfarande i politiken - trots Tobleronen. Företrädaren "Mallgrodan Persson" känns mitt i prick efter programmen "Ordförande Persson". Och den blå-gula giraffen Carl Bildt sticker fortfarande sin långa hals över all kritik (Lundin Oil-affären).
Fallskärmsavtal, Ebbe Carlsson-affär, barnsoldater och storebror ser dig-samhället. Inget känns överspelat. Och det är naturligtvis en poäng eftersom det ingår i den politiska satirens väsen att kommentera sin samtid.
Urvalet har gjorts med aktualitet som ledstjärna, förklarar Ulrika di Martini. Hon har i samråd med EWK:s änka Alice inventerat tecknarens efterlämnade alster, ungefär 2300 teckningar. Ett hundratal teckningar visas, mest original.
Miljöfrågorna är fortfarande lika brännande och får en egen avdelning i den tematiskt uppdelade utställningen. Det har gått tjugo år sedan EWK tecknade "Östersjöfiske", men vi har fortfarande inte fått bukt med bottendöd och utfiskade vatten. Inte heller farliga industriutsläpp och hungersnöd. Teckningen "Trädet" är en kommentar till skogsskövling och kalhyggen, men kan lika gärna handla om stormarna Gudrun och Per. I verket "Kunskapens frukt" ser Adam och Eva förskräckt på vad som händer med deras allt mer utarmade jord. EWK använder återkommande det bibliska paret för att gestalta de människor som ska föra arvet vidare.
I avdelningen skräckkabinettet finns "Saddams heliga krig", där Saddam Hussein trycker i sin håla, tecknad långt innan han jagades av amerikanerna. Och här finns Nordkoreas kommunistiske envåldshärskare Kim Il Sung som gjorde sig till evig härskare. Att EWK ställde sig på de utsattas sida speglas i den kända bilden av "Mao", där alla undersåtar utgör ledarens kropp. Folket blir en likartad massa som tvingas bära upp ett ego med vansinniga proportioner. Bara en av dem vågar sticka ut, med glasögon på näsan.
Politikerna får attribut, precis som gudar och kungar genom den symboltyngda konsthistorien. Finlands tidigare president Mauno Koivisto hålls t ex om ryggen av den ryska björnen.
Utmärkande för EWK är också förmågan att på ett ömsint sätt punktera den uppblåsta bilden av de stora ledarna. Brian Mulroney, Kanadas dåvarande premiärminister, framstår som en liten pojke där han går och håller storebror USA i handen.
Även i den inledande bilden "Mina partiledare" fångas politikerna på ett avväpnande sätt. I sin litenhet sitter de och trängs på rad, där poserar för tecknaren EWK. Det självporträttet är en klockren ingångsbild av tecknaren med en rätt så överdimensionerad nyhetsnäsa och ett vaket öga för sin politiska samtid. Mitt i prick - som alltid.