Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ett fyrverkeri av sång och musik under Trettondagskonserten

Kultur och Nöje2008-01-07 03:00
Med konfekt och ett glas mousserande i foajén kunde, i går eftermiddag, traditionsenlig Trettondagskonsert avnjutas i De Geerhallen. Dirigent Niklas Willén tillsammans med SON, Karl-Magnus Fredriksson (baryton) och Kerstin Avemo (sopran), bjöd på en bubblande feststämning med ett fyrverkeri av musik och sång. Nästintill fullsatt i salen och stämningen högtidlig. Med en behaglig start gavs Rossinis "Uvertyr" ur Barberaren i Sevilla där samspelet i orkestern genast visade klass. Stråkarnas drillar i mollavsnittet var en fröjd att lyssna på och växelspelet med träblåsarna samt det snabba kontrabasspelet mot slutet visade på stor instrumentskicklighet. Karl-Magnus Fredriksson gjorde suverän entré med strålande sångteknik i den efterföljande "Faktotumarian" och som en naturlig fortsättning fick Mozarts Figaros bröllop presentera kvällens enastående sopransolist, Kerstin Avemo som tillsammans med Karl-Magnus genomförde de den korta duetten "Crudel! perché finora". Orkestern visade musklerna i "Uvertyren" ur Trollflöjten där träblåset skall ha en extra eloge. I den njutningsfulla "Ombra mai fu" av Händel blev barytonsången vackert ackompanjerad av orkesterns stråksektion och Kerstins efterföljande tolkning av Puccinis "Quando me´n vó" ur La Bohéme var helt enkelt strålande. Orkestern visade i Chatjaturians underfundiga Strausspastisch "Vals" att dynamik och klang är något de verkligen behärskar och i Korngolds "Snögubben" att variation i genrer inte är något hinder. Den suggestiva "Fritz aria" där Karl-Magnus och orkestern visade prov på att verkligen kunna spela svagt och övertygande blev en ordentlig kontrast till efterföljande och svårsjungna "Glitter an be gay" av Bernstein - där Kerstin helt enkelt var enastående. Avslutningsvis fick vi njuta till Johann Strauss "Kejsarvalsen" där de heroiska brassinpassen fick ordentligt med plats och man anade nästan kejsar Franz ande i publiken. "Adeles skrattvisa" tolkades av Kerstin på ett mycket föredömligt vis och där Willén, med hela sitt dirigerande kroppsspråk, fick hela orkestern att "skratta" med sina instrument och till sist fick "An der schönen blauen Donau" hela publiken att gunga med i klassisk Wienervals.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!