Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det krävs en super-Svensson

Häromveckan åkte vi iväg för att fånga en antilop till dottern som fyllde fem månader i helgen. På antilopen ska hon få sina första smakupplevelser.  Det låter exotiskt.  Sanningen är långt därifrån. Antilop har inget med savanner, zebror och giraffer att göra.  Nu handlade det om att åka till Ikea för att köpa en barnstol.

Kultur och Nöje2008-04-22 03:00
En billig stol i vit plast, lika vanlig i folkhemmen som bokyllan Billy. I en sådan lär sig de flesta i dotterns generation ätandets konst. De är antilopbarn. Ibland behöver vardagen omskrivningar för att piggas upp, det kanske till och med namn-smederna hos möbeljätten insett. I veckorna är varuhuset fullt av barnfamiljer. Och restaurangen förvandlas till en drive-in för barnvagnar. - Mer Svensson än så här blir det inte, konstaterade sambon över sin köttbullstallrik. Han försökte övertyga mig att det inte skrämde honom alls. I mina öron hördes Olle Ljungström sjunga: "Jag spelar vanlig precis så vanlig som folk är mest. Jag spelar vanlig. Men hur är det nu människor gör?" Tiden har förändrats sedan 1993 när det självbetitlade albumet kom. Den sommaren åkte jag och två kompisar till Hultsfredsfestivalen och med oss hade vi en flaska Martini Bianco. Det var vi nog rätt så ensamma om på den öldoftande campingen. Men vi var festivalblåbär. Då var svenssonliv ett skällsord. Men det krävs faktiskt rätt mycket av den Svensson som besöker Ikea idag. Det krävs en Super-Svensson. Om krånglet att skruva ihop möblerna har det redan skrivits hyllmeter. Och vi har redan tråkat vår omgivning med historien om vår schäslong. Den första vi fick hemtransporterad hade armstödet åt fel håll. Nästa var en äldre modell med benen och instruktionerna gömda inuti möbeln. Eftersom vi inte hittade dem fick vi nya ben. Men de passade ju naturligtvis inte, för det var ben till den nya modellen. Så vi fick byta mot en ny, tredje, schäslong. Och gubbarna som kom med den hittade naturligtvis benen i schäslong nummer två. Det var en jobbig tid, för när varje transport skulle komma var vi tvungna att hålla oss hemma mellan klockan 10 och 15. Men det stannar inte vid att du måste vara en skicklig sakletare för att hitta gömda ben och hantverkare för att klara skruvandet. När man tagit sig igenom pryldjungeln med en alltmer överlastad kundvagn (inköpen stannar ju sällan vid den pryl man åkte för att köpa) - ja, då ska man numera iklä sig kassörskans roll och leta streckkoder och ta betalt av sig själv! Allt medan kön och irritationen växer bakom ryggen. Mottot från den tjocka katalogen, "Lev livet lite enklare", känns väldigt, väldigt avlägset. Hantverkare, kassörska - och vad näst? Ska vi städa varuhuset? Laga lunchen? Det är bara att leta fram en kroppsstrumpa som ger superkrafter till nästa drabbning bland antiloper, mammutbyråer och klippansoffor. Om det nu blir någon nästa gång.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!