"Dagarna har blivit kortare..."

Jag går inte upp när det är mörkt, något som i sin tur gör att jag inte skakar vid frukostbordet, att jag inte heller måste hålla ett maniskt grepp om trappräcket och planera varje steg ner för trappan för att inte falla omkull av ren utmattning och yrsel. Vanliga jobbmornar brukar jag när klockradion drar i gång drabbas av akut ångest, förtvivlat drar jag täcket över huvudet och vet inte vilken av mina reaktioner som är ren överlevnadsinstinkt. Allt jag vill är att ligga kvar i min varma sköna säng några timmar till och vakna mig. Sådant finns det aldrig tid till de där vanliga mornarna. Om jag å andra sidan inte tvingar mig att hänga ut benen utanför sängen och varje morgon genomföra årets idrottshändelse - alltså ta mig upp i sittande position (här finns dock en uppenbar risk som jag kämpar med varje morgon, att inte lägga mig ner och somna om), så kommer inte jag i tid till jobbet, så därför kravlar jag mig upp varenda morgon, äter min frukost som består av min numer berömda "yoghurtlåda", som egentligen är en gammal skokartong där jag har samlat allt jag vill ha till frukost- utom yoghurt… Detta förutseende överlevnadskit har med största säkerhet gjort att familjen inte slängt ut mig. Å andra sidan har de för många, många år sedan lärt sig att det inte är någon idé att försöka prata med mig på mornarna. Om jag överhuvudtaget hör vad de säger och orkar svara så blir det mest till ett korthugget bröl. Som i sin tur kan utlösa våldsamma reaktioner hos mina barn, som liksom jag fötts med en kroppsklocka som inte stämmer med samhällets normer. Om vi istället får sova till framåt nio och sedan ligga å vakna oss i en eller ett par timmar, så är vi betydligt trevligare att ha att göra med. Och det är just det vi gjort under jullovet. Så istället för att sitta vid frukostbordet med blickar som kunde döda så går vi runt med något milt i blicken, stoppar i oss en Aladdin, en knäck eller en clementin när vi är sugna. Och det har lett fram till ett av mina nyårslöften - att tänka mer på mig själv. Det kan ju låta lite lustigt, men om man tänker efter så är det så att om jag har det bra så är jag betydligt trevligare mot min omgivning. En win-winsituation alltså. Perfekt. Jag har också lovat mig att jag under 2008 ska lära mig att svetsa. Jag har länge känt att det är en brist i mitt kunskapsregister och jag känner en pirrande förväntan över att få fälla ner skyddsvisiret och slå på lågan. Lite som att gå loss med slagborren. Nåja, jag får hålla mig till tåls tills det blir lite mer vår och jag kan göra om trädgården till en byggplats full med armeringsjärn och annat bråte. Och jag lär hitta på saker för att hålla mig sysselsatt precis hela tiden eftersom jag har beslutat mig för att sluta snusa. Det känns som ett sorgligt beslut, men eftersom jag inte kan hålla rätt på mina dosor och bland det värsta jag vet är den irritation jag känner när jag inte hittar dem och känner mig fruktansvärt löjlig över att jag blir irriterad. Så välkommen 2008 året då jag blir en snusfri svetsare och om ni tycker att jag verkar ännu mer världsfrånvänd på mornarna så är det för att jag sitter och tänker på mig själv - vad gör man inte för att hålla sina nyårslöften!

Information till våra läsare

"Dagarna har blivit kortare..."

Det blir ljusare nu - det har ni väl märkt. Mörkret flyr och dagarna blir längre. Själv måste jag nog säga att jag tycker att de har blivit kortare, vilket troligtvis beror på att jag varit ledig i en hel massa dagar och snabbt som attan vänder på dygnet.