Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Beethoven utan det lilla extra

Norrköpings Symfoniorkester De Geer Hallen Lördagen den 25 oktober Pianosolist: Ronald Brautigam  Dirigent: Andrew Parrott Musik av: Beethoven & Britten

Kultur och Nöje2008-10-27 03:00
För andra gÄngen den hÀr sÀsongen fick Norrköpings konsertpublik nöjet att stifta bekantskap med den hollÀndske pianisten Ronald Brautigam. Vid tidigare konserter med SON har han framfört musik av Beethoven vilket Àven var valet denna kvÀll dÄ "Pianokonsert nr 2" stod pÄ programmet. Verket ger en tydlig bild av Beethovens musikaliska utveckling frÄn de tidigare pianokonserterna nr "0" och "1". I tvÄan bearbetas de olika motiven pÄ ett mognare sÀtt Àn tidigare och strukturen Àr mer finurlig och uppfinningsrik. I den första satsen, "Allegro con brio", har pianot en mer kompletterande roll Àn solistisk och det Àr en jÀmn och fin balans mellan instrumentet och orkestern. De smÄtt oÀndliga skallöpningarna kÀnns dock en smula statiska och Brautigam lyckas först i den avslutande kadensen uppvisa en djupare musikalisk tolkning Àn enbart briljant teknik. I verkets bÀsta del, andra satsen "Adagio" nÄr Brautigam bÀttre fram dÄ han med utsökt klangbildning levererar kÀnsligt vackra toner i satsens sista takter. KvÀllens dirigent, Andrew Parrott, Àr inte heller han en ny bekantskap för konsertpubliken dÄ Àven han gÀstat orkestern tidigare den hÀr hösten, nu som dÄ i sÀllskap med Brautigam. Och det mÀrks att orkestern och Parrott fÄtt en nÀrmare relation Àn tidigare och resultatet av samarbetet framhÀvs tydligt i Benjamin Brittens musikaliska bearbetningar av Rossinis smÄ underfundiga pianostycken, "Matinées Musicales" och Soirées Musicales", som framfördes pÄ ett mycket ypperligt vis. Parrott gestaltar verket genom att ge musikerna stor frihet i tolkningen av deras enskilda insatser vilket bidrar till att verket kÀnns frÀscht, nytt och sprudlande och dÀr "Pantomime", "Moto Perpetuo" och "Tirolese" hörde till höjdpunkterna. Musikerna bidrog med detaljrikedomen och Parrott med helheten! I programmets andra Beethovenverk, "Symfoni nr 2 i D-dur", föll arbetsfördelningen annorlunda dÄ Parrott tydligt visade, med hela sin gestalt, vart han ville föra musiken och hur han ville ha detaljerna. Första satsens "Allegro con brio"-tema behandlas vackert och sista satsen "Allegro molto" likasÄ. Dock infann sig aldrig det dÀr lilla extra i satsdelarna som hade gett verket helhet och fÄtt symfonin att glöda ytterliggare.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!