På torsdagen har Norrköpings konstmuseum bjudit in för att berätta om sin senaste satsning: "Greta Knutson Tzara – i nytt ljus". Konstnären Greta Knutson (1899–1983) var från Stockholm men reste till 1920-talets Paris – och blev kvar. Där gifte hon sig med dadaisten Tristan Tzara och befann sig i flera decennier mitt i avantgardets centrum bland surrealister och andra modernistiska inriktningar.
Norrköpings konstmuseum har länge arbetat med att lyfta fram kvinnliga konstnärer som av olika skäl inte fått den plats i konsthistorien som de förtjänar och Greta Knutson Tzara tillhör denna kategori – ofta har hon hamnat i skuggan av sin make.
– 2012 införlivade vi ett verk av Greta Knutson och sedan ytterligare flera. Då insåg vi att vi ville fördjupa oss i detta konstnärsskap så 2016-2017 drog det här projektet igång, berättar Helena Persson, museichef som tillägger att det som från början var tänkt som en utställning blev ett forskningsprojekt.
– Det är den största presentationen av Greta Knutson som gjorts, sedan 1981 har hennes konst inte presenterats i Sverige i en separatutställning och delar av vår utställning har aldrig visats i Sverige.
Helena Scragg är utställningskommissarie och berättar engagerat om en konstnär som ägnade sig åt ett antal tekniker i sitt konstnärsskap men också var författare och poet samt sade sig vara influerad av musik i sitt skapande både när det gäller jämvikt och rytm..
– Det är en stor utställning i två våningsplan som är löst sammanhängande kronologiskt med flera sektioner där en till exempel består av teckningar: hon tecknade oerhört mycket och jag tycker personligen att hennes teckningar är fantastiska, säger Helena Scragg som kan berätta att utställningen sammantaget består av 58 oljor, 65 teckningar, 30 skulpturer, två gouacher och två akvareller.
Intendent Martin Sundberg har författat och sammanställt boken om Greta Knutson Tzara som nu finns utgiven på både svenska och engelska – i det arbetat har han tillbringat perioder i Frankrike och lyckats få fram både brevkorrespondens och kunnat låna ett antal verk som ägts av släktingar och andra privatpersoner.
– Jag tycker att Greta Knutson är spännande mångsidig. Hon är inte helt lätt egentligen i och med att det är så många uttryck som samsas, berättar Martin Sundberg för Folkbladet och framhåller det berättande och ornamentella som viktiga element i hennes långa konstnärsskap.
– Hon har även åkt runt i Frankrike och tittat mycket på medeltida motiv, något som inte var ovanligt bland surrealisterna.
Men hon ägnade sig inte bara åt konst utan skrev också – inte minst poesi.
– Litteraturen var viktig för henne och en intressant sak är att hon inte skrev på svenska utan på franska men också tyska, säger Martin Sundberg som tror att en orsak till att hon inte är så välkänd som hon förtjänar är att hon inte bekände sig helhjärtat till någon specifik teorilinje inom konsten – trots att hon befann sig mitt i avantgardets Paris under en virvlande kreativ period.
– Jag tror det har legat henne i fatet att hon varit så spretig: hon har inte stått bakom några manifest och inte uttalat sig om konstteori, själv talar hon om sina verk som halvabstrakta vilket är talande. Hon målade inte utifrån teorier även om hon influerades av sin omgivning.
Inte nog med att Greta Knutson Tzara inte stod bakom några svulstiga manifest – senare i livet förnekade hon även att hon influerats i någon högre utsträckning av de där Parisåren.
– I slutet av 1970-talet tar hon helt avstånd från surrealismen men det får man nog ändå ta med en nypa salt. Det kan också handla om en konstnärlig strategi för i vissa av hennes 1970-talsverk ligger hon väldigt nära surrealisten Max Ernsts uttryck. Hon kanske helt enkelt inte ville associeras med surrealismen i sitt arbete hon höll på med så sent som på 70-talet, säger Martin Sundberg och visar några teckningar som just visar tydliga influenser av denna konstinriktning.
Vad hoppas du att den här utställningen och boken kan betyda för medvetenheten om Greta Knutsons konstnärsskap?
– Den självklara delen är väl att fler blir uppmärksammade på henne och hennes konst överhuvudtaget. Men jag hoppas ju i förlängningen också att vi kan hitta ännu fler av hennes verk när den här utställningen får uppmärksamhet. Det finns till exempel en vävnad som är försvunnen och som jag är väldigt intresserad av att hitta, avslutar Martin Sundberg.
Utställningen öppnar med en vernissage på lördag (23 mars) där "Greta Knutson Tzara – i nytt ljus" invigs av Mme René Char som också deltar i ett samtal om konstnären. Man kan titta på Greta Knutson Tzaras konst fram till den 1 september. Det finns också en audioguide för utställningen framtagen av Bonnie Festin och Lars Jonsson.