Birgit Ståhl-Nyberg (1928-1982) föddes i en arbetarfamilj i lilla Hammerdal i Jämtland. 1951 flyttade hon till Stockholm och kom året efter in på Konstakademins målarskola, där hon mötte kubismen och den franske konstnären Fernand Léger.
För henne var han ”konstnären som lyckas förena det socialrealistiska och det poetiska så att vår vardag plötsligt blir ett stort äventyr”.
Utställningstiteln på Konstmuseet, ”Det nya modet”, är hämtad från en av Birgit Ståhl-Nybergs målningar. Det kan också ses som en ordlek, att istället för mode i betydelsen modernt lyfta Ståhl-Nybergs mod, hennes syn på att konsten kan medvetandegöra och förändra.
– Det här är höstens stora satsning, säger utställningsintendent Helena Scragg som både vill lyfta fram ett kvinnligt konstnärskap och få i gång en diskussion om hur staden ska byggas, nu när Inre hamnen ska ta form i Norrköping.
Birgit Ståhl-Nybergs bilder utspelar sig på tunnelbanan, i förorten, på gallerior och torg i Stockholm. Det är färg och form i rörelse. Hela tiden tecknade hon av människor, individer, i folkmyllret. Många av målningarna är från 1960- och 70-talen.
– Hon uppehåller sig i spänningen mellan landsbygden och den enorma moderniseringsprocess som pågår i Stockholm vid den här tiden, säger Helena Scragg.
Tunnelbanan byggs ut, och Sergels torg och Kulturhuset tar form.
Ståhl-Nyberg arbetade ofta i ett monumentalt format, som vid utsmyckningen av Akalla tunnelbanestation.
I målningen ”Tunnelbana” har Birgit Ståhl-Nyberg fört samman personer hon tecknat av på tunnelbanan, en arbetare som hämtat sitt barn, med människor från Östermalm, ur veckotidningar, ett sätt att visa på klassklyftor.
Konstmuseet har köpt in målningen ”Akvariet” (1973), med teknokrater i en glasbur, och friare individer utanför.
Det är 40 år sedan Birgit Ståhl-Nybergs konst senast visades på Konstmuseeet. ”Det nya modet” invigs under Kulturnatten. På plats finns sonen Mikael Nyberg, journalist och författare, som skrivit den biografiska texten i den nyutgivna boken ”Det nya modet”.
Han berättar om mammans vänskap med författaren Sara Lidman, som hade ett hus bredvid familjens hus i Hammerdal. I boken finns också en text av Sara Lidman.
Under höstlovet håller dansaren Ninos Josef en work shop för ungdomar, ”Dansa med Birgit”, inspirerat av dynamiken och rörelsen i måleriet.