Det var långt ifrån givet att Joel Spira skulle bli skådespelare. Från början siktade han på läkaryrket, som pappa. Men så kom han i kontakt med en av Stockholms fria teatergrupper och fastnade. Nu är det tio år sedan han gick ut teaterhögskolan i Malmö och den inbitne Solnabon har fått vind i seglen.
Genombrottet för den bredare biopubliken kom med storfilmen "Snabba Cash" från 2010 då han spelade överklasskillen Nippe. Därefter har listan med roller fyllts på.
Senaste året har han haft huvudrollen i två uppsättningar på Stadsteatern i Stockholm – Gösta Berling i "Gösta Berlings saga" och livläkaren Struensee i "Livläkarens besök". Innan dess spelade han polisen Amos i SVT-serien "Ängelby och 2014 gjorde han en hyllad insats som mellanbrorsan Oskar i serien "Tjockare än vatten". I höst sänds andra säsongen.
Led av Tourettes
Själv har Joel Spira inställningen att ingen roll är för liten. Håller den bara en viss kvalitet och är i rätt sammanhang tackar han gärna ja.
– Min drivkraft är den konstnärliga visionen. Vad vill man skapa, och hur når man dit? Men också att fortsätta att utmana sig själv för att ha kvar lusten. Det är en sådan klyscha, men så är det.
Redan från början har han tagit egna initiativ och inte låtit sig nedslås av den hårda konkurrensen. Första egna föreställningen – "Det perfekta d:et" – var en monolog från scenskolan som han spelade på Kilen på Stadsteatern.
– Den handlade om Tourettes syndrom som jag led av när jag var yngre. I mitt fall var det ticks och tvångshandlingar, små frustningar och blinkningar. Men nu har jag jobbat bort det mesta. På scenen gjorde jag en dans av det. Så det som var fult blev vackert.
Egna projekt
Alldeles nyligen startade han och kompisen, Dramatenskådisen Christopher Wagelin, produktionsbolaget "Gråtgränsen". Första projektet är en egenskriven skröna som dels bygger Joels farmors historia om när hon kom till Sverige som judisk flykting efter andra världskriget, dels på berättelsen om Christophers pappa – en hamnarbetare och sjöman som suttit inne på Långholmen.
Men allt kretsar inte bara runt pjäser och roller. På hemmaplan finns familjen – hustrun som är distriktssjuksköterska och de två barnen, som snart blir tre – som bidrar till att Joel fortsätter att ha en fot kvar i verkligheten.