Sedan 1981 har man i forskningsprojektet World Value Survey samlat in data från hela världen om styrande värderingar i olika länder.
Där framgår det att Sverige är ett ganska säreget land där individualistiska och sekulära värderingar mäter högt. Så ser inte resten av världen ut. I Sverige litar vi också i stort sett på våra myndigheter vilket man generellt inte gör globalt.
Sverige är också unikt i ett annat avseende och det är svenskar som biobesökare. I de flesta andra länder tillåts prassel. Att påsar låter är generellt inte ett problem. I vissa mer extrema länder tycker människor att det är helt okej att tala högt. Än mer extremt kan vissa i dessa mer tillåtande biokulturer också få för sig att det är legitimt att tala i telefon under filmen, även om det handlar om kortare stunder. Även i sådana länder har jag varit med om att andra åskådare får nog och säger ifrån. Men ingenstans har jag varit med om så rigid fokus på absolut tystnad på alla sätt. Vänner till mig har haft metoder för att låta mindre, exempelvis att klippa i papperspåsen godiset finns i så att de inte gräver i påsen och därmed inte ger ifrån sig ljud.
De som propagerar hårdast för denna stränga attityd brukar också få fram att den som vill låta lika gärna kan se film hemma. På biografen undanbedes all form av ljudföring. Hjälpe dig om du inte är den kontrollerade sorten. Säg om du är äldre och inte hör ljuden lika väl själv. Så om du undrar något måste ditt sällskap faktiskt viska lite högre.
Jag vill vara djävulens advokat och säga att om du vill ha total tystnad av den sorten militära officerare kan få till kanske just du ska se film hemifrån. Bio är ett gemensamt nöje och en publik form av förströelse. Du kan absolut ställa krav på vett och etikett. Människor ska inte skrika på bio och inte bete sig totalt vårdslöst. Däremot känns det något överdrivet att hyscha och säga ifrån för lite prassel. Att gå på bio är som att bo i lägenhet. Viss nivå av ljud får man helt enkelt tåla. Komplett tystnad som i en öken vore kanske önskvärt men inte speciellt realistiskt. Den mänskliga faktorn är alldeles för påtaglig. För i slutändan handlar det också om tolerans. Precis som att respekt för de andra i salongen i form av försök att vara anständig är en toleransfråga, är också förståelse för att människor inte kan bete sig precis som du vill en toleransfråga. Popcorn kan få lukta, godispåsar kan låta i ett antal sekunder, någons jacka bakom ryggen kan ge ifrån sig ljud, lättare snörvel är del av livet i vårt kalla land.
När vi ändå talar om bioetikett finns en annan som ingen talar om och det är frisyretikett. Idag blir det allt vanligare att lutningen i salonger inte är optimal. Förmodligen för att biografägare försöker få in fler säten i varje salong. Om lutningen är dålig och en lång eller halvlång person sitter där med en knut uppe på håret, då kan ni gissa hur roligt det är att sitta bakom. Förstörande frisyr pågår under hela filmen, inte bara 30 sekund av letande i en påse.