Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Jag kan spegla mig jÀttemycket i Lena Nyman"

I Isabel Anderssons dokumentÀr "Lena" talar Lena Nyman med en ny generation.
–Vi Ă€r mĂ„nga som kĂ€nner att vi Ă€r lite beslĂ€ktade med henne, sĂ€ger Andersson.

Regissören Isabel Andersson debuterar med sin dokumentÀr om Lena Nyman.

Regissören Isabel Andersson debuterar med sin dokumentÀr om Lena Nyman.

Foto: Anders Wiklund/TT

Film2021-09-14 11:05

Det tog fem Är att göra klart "Lena". Pandemin krÄnglade förstÄs till upploppet, men Isabel Andersson hade heller aldrig nÄgon brÄdska. Filmen Àr hennes debut, sÄ hon ville lÀra sig hantverket och inte göra nÄgot förhastat. Samtidigt trivdes hon vÀldigt bra i Lena Nymans sÀllskap.

– Det har faktiskt varit underbart. Jag Ă€r ju, som man kan ana, ganska förtjust i henne. YrkesmĂ€ssigt har det varit jĂ€ttehĂ€ftigt att fĂ„ göra den hĂ€r filmen, men privat har hon ocksĂ„ varit jĂ€tteviktig. En kompis att hĂ„lla i handen och ett sĂ€llskap som har gett mig jĂ€ttemycket, sĂ€ger hon.

Bekantskapen kom till av en slump. Isabel Andersson hade stött pÄ Lena Nyman som Ronja Rövardotters mamma, men hade ingen speciell relation till henne. Men nÀr hon jobbade pÄ Pocket Shop hittade hon Annika Perssons Lena Nyman-biografi "Jag vill ju vara fri" i en restlÄda, och sedan var hon fast.

– Jag blev helt fascinerad av henne och hennes historia och av att hon var en sĂ„ stor del av Sveriges skĂ„despelarvĂ€rld och vĂ„rt kulturarv, och jag Ă€lskade hennes personlighet. Hon var rolig och smart och var med om sĂ„ mycket tufft och var nĂ€ra livets svĂ„ra Ă€mnen, men hade Ă€ndĂ„ hela tiden en enorm kraft att ta sig vidare, sĂ€ger Andersson.

"Var verkligen knapert"

Filmen ramas in med Lena Nymans ord "Till min dotter om jag hade nĂ„gon" – antagligen frĂ„n en egen variant av en Anna Maria Lenngren-dikt – som Nyman lĂ€ste upp i ett gammalt sketchprogram i SVT. I dokumentĂ€ren fĂ„r orden en symbolisk laddning.

– Det finns nĂ„got vĂ€ldigt starkt i det dĂ€r. Hon fick sjĂ€lv inga barn, men hon lĂ€mnade jĂ€ttemycket efter sig till alla oss andra. Vi Ă€r mĂ„nga i en yngre generation av skĂ„despelare och regissörer som kĂ€nner att vi Ă€r lite beslĂ€ktade med henne. Jag kan inte hitta nĂ„gon annan som fyller hennes roll.

Viljan att göra en dokumentÀren beskriver Isabel Andersson som rent instinktiv. Nu nÀr filmen Àr klar förstÄr hon lite mer vad den dÀr instinkten handlade om. Hon kÀnde igen sig i Lena Nymans bakgrund i arbetarklassen och i hennes blick pÄ klassamhÀllet.

– Det kĂ€nns fĂ„nigt att kalla sig arbetarklass, men det var verkligen knapert och det fanns inga kulturella vĂ€gar. DĂ„ kan klivet över till den kulturella vĂ€rlden kĂ€nnas som en stor avgrund. Men man vill sĂ„ gĂ€rna och kĂ€nner att man har sĂ„ mycket att berĂ€tta för att man Ă€r frĂ„n den sidan. DĂ€r kan jag spegla mig jĂ€ttemycket i Lena, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– Klass överlag Ă€r den intressantaste frĂ„gan att skildra, för det finns sĂ„ mĂ„nga lager i den och den pĂ„verkar allt.

"Lena" varvar arkivmaterial och scener ur Lena Nymans filmer med intervjupersoner som Kristina Lugn, Börje Ahlstedt, Marie Göranzon och Rolf Skoglund. Filmens handling förs framÄt med Lena Nymans egna dagboksanteckningar, upplÀsta av skÄdespelaren Alva Bratt.

NÀr Lena Nyman gick bort lÀmnade hon efter sig 17 papperskassar med dagböcker, som har fÄtt ligga till grund för filmen. För att sÄlla i materialet hade Andersson hjÀlp av en liten armé av researchers och praktikanter. Att sjÀlv lÀsa dagböckerna beskriver hon som en hÀftig upplevelse.

– Man fick ta pĂ„ sig vita handskar och sĂ„ ser man en kaffeflĂ€ck och det var nĂ€stan sĂ„ att nĂ„gra av böckerna luktade cigg. DĂ„ kĂ€nde jag, gud vad sjukt, hon har liksom skrivit i den hĂ€r boken, 24 Ă„r gammal, och nu sitter jag hĂ€r och hĂ„ller i den. Men efter ett tag blir man lite avtrubbad nĂ€r man har gjort det dĂ€r i flera Ă„r.

"Hon Àr skitsmart"

Förra Ă„ret resulterade arbetet i en bok med ett urval av Nymans dagboksanteckningar 1962–1974. I de senare texterna trĂ€der vissa egenskaper fram som Isabel Andersson inte Ă€r sĂ„ förtjust i.

– Hon Ă€r skitsmart, skriver reflektioner om allt. Hon lĂ€ser till exempel Sartre och sĂ„ reflekterar hon över det. Men hon fĂ„r ett mer omfattande alkoholmissbruk pĂ„ 80- och 90-talet och dĂ„ Ă€r texterna inte riktigt lika skarpa. DĂ„ faller de ibland lite Ă„t martyrskapet och det ville jag inte ha med. Det Ă€r jobbigt att lĂ€sa, sĂ€ger hon.

Isabel Andersson har blivit erbjuden att göra ytterligare ett portrÀtt pÄ en kÀnd person, men nÀsta projekt planerar hon ska bli en spelfilm, avslöjar hon.

– Vi fĂ„r se om det gĂ„r att genomföra. Det Ă€r inte helt lĂ€tt, men den Ă€r lite löst inspirerad av Lena. Jag tycker att det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt nĂ€r hon gĂ„r runt i "Nyfiken"-filmerna och undersöker Sverige som klassamhĂ€lle, sĂ„ har jag tĂ€nkt pĂ„ hur klassamhĂ€llet ser ut nu. Jag vill bara ha en eller tvĂ„ skĂ„disar och utgĂ„r relativt autentiskt ifrĂ„n unga kvinnor i dagens klassamhĂ€lle, sĂ€ger hon.

Fakta: Lena Nyman

Föddes 1944 i Stockholm och vÀxte upp i Kristineberg pÄ Kungsholmen. Mamman var pÀlssömmerska. Pappan, som var konstnÀr, lÀmnade familjen. Debuterade redan som elvaÄring i thrillern "Farligt löfte".

Arbetade 1963 för första gĂ„ngen med regissören Vilgot Sjöman i den kontroversiella filmen "491". Kom att samarbeta med Sjöman fler gĂ„nger - inte minst i vĂ€rldsomtalade "Jag Ă€r nyfiken – en film i gult" frĂ„n 1967. Innan arbetet med filmen startade hade Sjöman bara en idĂ©: "Lena Nyman".

Debuterade i mindre roller pÄ Dramaten redan 1963 och efter att hon senare gÄtt Dramatens elevskola gjorde hon flera hyllade huvudroller frÄn slutet av 1960-talet och framÄt, ofta i regi av Alf Sjöberg.

Medverkade under 1970-talets andra hÀlft i flera revyer av Hasse och Tage och spelade pÄ 1980-som bland annat t Lovis i "Ronja Rövardotter". Under 1990-talet syntes hon bland annat i filmer som "DrömkÄken".

Under 2000-talet gjorde hon Ă„terigen uppmĂ€rksammade teaterroller – bland annat i Jonas Gardells "Helvetet Ă€r minnet utan makt att förĂ€ndra" pĂ„ Dramaten.

Dog den 2011 efter att under en lÀngre tid ha varit sjuk i bland annat lungsjukdomen kol. Hon blev 66 Är gammal.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!