Det blev 180 gig över hela landet med succéföreställningen ”Ivar, Knutte och Katten”. Nu är gubbduon tillbaka och den är sig lik: omtänksamme Ivar med fin fluga och djurvännen Knutte med sjaviga snickarbyxor. Men lugnet hotas i stugan – de ska få besök av den krävande faster Agda. Knutte och Ivar känner att de måste få ordning på torpet, där det regnar in och bryggan är trasig. Knutte får i uppdrag att laga den, men istället träffar han på en groda nere vid vattnet. Och just vattnet har en av huvudrollerna i ”Ivar Knutte och vatten” .
– Pjäsuppdraget är att det ska vara en föreställning om vatten, säger Ann-Christine Magnusson, regissör men också manusförfattare tillsammans med Josefine Broman.
– Vi har integrerat vattentemat med den traditionella dramaturgin. Det är alltid en utmaning att få ihop två linjer. Den här gången är det inte så många goda råd eller tips, istället handlar det om att skapa förståelse om hur livsnödvändigt vatten är, fortsätter hon.
Provpubliken med tre- och fyraåringar visade sig veta att regnet kommer från molnen, men vad molnen består av hade de svårare att svara på.
– Vi har ett vatten, och det försvinner inte. Sex- och sjuåringar kan få en aha-upplevelse av att vårt vatten är samma gamla vatten som dinosaurierna drack eller som vikingarna seglade på. Mer behöver man egentligen inte säga. Polletten får trilla ner. Det är det vatten vi har. Det är en viktig insikt för framtiden, säger Ann-Christine Magnusson.
– Det handlar också om att allt innehåller vatten. Hur mycket vatten kroppen innehåller och att man dör om man inte får rent vatten. Utan att göra det för tungt skjuter vi in att vi har tur som lever här och har rent vatten i kranarna, och att det blir rent både när vi tar upp och släpper ut vattnet.
Pjäsen är tänkt för fyra- till nioåringar och spelas även denna gång i färgglad scenografi av Ulrika Tallving. I rollerna syns Kenneth Höglind och Hans Bigestans. Ingen av dem har tröttnat på sina invanda roller.
– Tvärtom, det är väldigt skönt. Man behöver inte leta efter karaktären, säger Kenneth.
Musikteater Gulasch har också fått förstärkning utifrån, av Sanna Andersson i rollen som groda. Liksom Hans Bigestans spelar hon kontrabas.
– Det känns lite ovant. Jag har ju alltid varit den som spelar bas, säger han.
Föreställningen bjuder på en hel del musik – visa, tradjazz, pop, gospel, folkmusik och reggae.
Premiär på Barnkammaren, Teater Bråddgatan 34 på söndag.