Sammanlagt 3,9 miljarder extra till kulturen under de tre nĂ€rmsta Ă„ren. DĂ€refter 760 miljoner kronor Ă„rligen â pengar som till en del redan presenterats i regeringens kulturbudget. Det föreslĂ„s i utredningen för kulturens Ă„terstart, "FrĂ„n kris till kraft", som överlĂ€mnades till kulturminister Amanda Lind (MP) pĂ„ torsdagsmorgonen.
ââDet har varit ett hĂ„rt slag med de hĂ€r 18 mĂ„naderna av restriktioner, det Ă€r vĂ€ldigt tufft, och Ă€ven om krisstöden varit generösa har de inte tillnĂ€rmelsevis mött intĂ€ktsbortfallet i branschen, sĂ€ger regeringens utredare Linda Zachrison.
ââMĂ„nga planerar att lĂ€mna kulturlivet, och en del har redan gjort det.
En extra skjuts
Utredningen rymmer ett 40-tal olika förslag som syftar till att bÄde stÀrka och utveckla kulturlivet bÄde pÄ kort och lÄng sikt. De föreslagna kulturcheckarna, berÀknas kosta staten 585 miljoner, och ska kunna anvÀndas som betalning bÄde vid privata och offentliga aktörers evenemang .
ââKulturlivet Ă€r ju helt beroende av att publiken Ă„tervĂ€nder, av att man hĂ„ller fortsatt kvalitet och relevans sĂ„ att det blir angelĂ€get att ta del av det man gör. Att restriktionerna upphör Ă€r ett enormt stort steg, men nu mĂ„ste medborgarna börja hitta tillbaka ocksĂ„, sĂ€ger Linda Zachrison.
Kulturminister Amanda Lind (MP) beskriver utredningen som "ett strategiskt viktigt verktyg".
ââVi mĂ„ste vara uthĂ„lliga, "mod och visioner" tycker jag vĂ€l sammanfattar behoven framĂ„t. Kulturlivet behöver de bĂ€sta förutsĂ€ttningar för att Ă„terstarta, jag Ă€r glad över att utredningen har jobbat i sĂ„ nĂ€ra dialog och brett med kulturlivet.
Inför nÀsta Är föreslÄr utredningen ÄtgÀrder för 1,55 miljarder kronor varav nÄgra ocksÄ finns med i den kulturbudget som regeringen redan presenterat, dÀribland permanenta höjningar av stöd till regional kultur och sÄ kallade produktionsincitament för filminspelningar i Sverige. Regeringen lÀgger samtidigt 745 miljoner kronor pÄ stimulansstöd som KulturrÄdet ska fördela, och enligt kulturministern kan dessa pengar finansiera "en hel del av utredningens förlag". Hon gÄr dock inte in pÄ vilka.
ââNu har jag fĂ„tt utredningen i min hand och nu kommer vi att analysera förslagen och se vilka av dem som kan vara möjliga att förverkliga i budgeten för nĂ€sta Ă„r.
Stora delar av kulturlivet har smĂ„ eller inga ekonomiska marginaler alls â det gĂ€ller i synnerhet för det fria kulturlivet, konstaterar utredningen som förutom förstĂ€rkta offentliga anslag ocksĂ„ efterlyser satsningar för att Ă„stadkomma en större privat finansiering, exempelvis genom stiftelser, nĂ„got som Sverige saknar tradition av.
SÀmre möjligheter
Frilansande konstnÀrer och egenföretagare har drabbats hÄrdast, framhÄller utredningen. De har samtidigt sÀmre möjligheter att fÄ del av nÀringspolitiska insatser. LÄga och oregelbundna inkomster gör det ocksÄ svÄrare att ta del av de generella trygghetssystemen. DÀrför Àr det "ytterst angelÀget" att pÄgÄende utredningar tittar pÄ konstnÀrers villkor, menar Zachrison.
Den digitalisering som genomförts under pandemin har gjort det tydligt att det behövs större kunskap om hur upphovspersonerna ska ersÀttas. Ett annat exempel pÄ detta Àr e-böckerna som inte ingÄr i biblioteksersÀttningen vilket gör att författarna gÄr miste om pengar. Just bibliotekens utlÄn av e-böcker krÀver en egen utredning, enligt "FrÄn kris till kraft".
Under pandemin har samtidigt arbetet med att bygga upp relationer till nya publikgrupper avbrutits. Ăven kulturskolorna har pĂ„verkats och allt detta, i kombination med att konstnĂ€rernas ekonomiska utsatthet blivit extra synlig, riskerar att ytterligare förstĂ€rka snedrekryteringen till konstnĂ€rliga utbildningar, enligt utredningen.
PÄ landsbygden var kulturutbudet mindre redan före pandemin och dÀr behövs, enligt utredningen, nu stöd till de arrangörer som trots allt finns, inte minst ideella aktörer som bygdegÄrdar, amatörteaterföreningar och körer.