Under sommaren arrangerar Stadsmuseet vandringar i industrilandskapet. Det är ett 30-tal personer som har mött upp på dagens vandring för att uppleva mötet mellan det nya och det gamla. Holmentorget och Kvarngatan är ett stopp i vandringen om industrilandskapets förändring.
När industrin tog fart på 1600-talet var området en boplats för arbetsinvandrare från Tyskland. Backen ner mot Chamberts plats kallades då för "tyskbacken". Stora bränder härjade i Norrköping och de flesta husen försvann - det gjorde också namnet tyskbacken. Idag står ett hus kvar.
– Det lilla låga 1700-tals huset blir en solitär i det här området och kommer att stå kontrast till 2000-talets stora moderna byggnader, nu när 400 bostäder ska byggas, säger Hanna Domfors.
Norrköpingsbon Björn-Åke Zetterberg är på stadsvandringen med karlskronabon Mira Mathesdotter.
– Industrilandskapet är det första en visar upp av staden när man har besök, det är stans huvudattraktion. Jag brukar gå i industrilandskapet och vet i huvudsak vad som varit vad, men jag lär mig ändå alltid något nytt, säger Björn-Åke Zetterberg.
Industrilandskapet har gått igenom olika faser efter insomnandet - byggnaderna har rivits och bevarats. Med alla nybyggnationer kommer industrilandskapets förändring in i en tredje fas enligt Hanna Domfors. Hur dessa nya hus kan påverkar industrilandskapet blir tydligare när vi kommer till Grytstorget och kvarteret Bommen.
– Här ska det bli studentbostäder. När vi bygger på tomter i industrilandskapet läker vi såren, men vi ställs också inför nya frågeställningar om hur vi ska kunna bevara det gamla, utan att hindra en ny levande stad att växa fram, säger Hanna Domfors.
De nya husen ska harmonera med omgivningen i industrilandskapet. Vid Grytstorget är gatorna smala och intima och följer inte samhällsplanerarnas krav på parkering och trottoarbredd.
– Industrilandskapet är en del av Norrköpings identitet. Vad händer när stadens siluett och gatukaraktären förändras?, frågar Hanna Domfors.
Frågan startar diskussioner i gruppen som rör sig vidare.
– Det är verkligen intressant. Jag har bott i Norrköping i 16 år, och det händer verkligen saker. Det finns fortfarande massor att utforska och lära sig mer om, säger Kerstin Gustafsson.
– Man blir fort hemmablind och det kan behövas en guide som berättar för en vad som händer och vad man ska titta på, säger hon.
Nästa vandring om industrilandskapets utveckling är den 25 augusti.