Julia Peirones fotografiska serier har fokus på unga kvinnor och speglar barndomens och vuxenblivandets sidor kring sårbarhet, skam och sexualitet.

I en tid som präglas av sociala medier och en självcentrerad bildkultur blir det okontrollerbara ett viktigt tema.

Det första som möter besökaren är en stor bild av en ung kvinna som ser rakt på betraktaren och rör lite på munnen. Samtidigt hör man en röst som säger: ”Jag söker nya utmaningar. Jag är alltid glad. Jag kan bjuda på mig själv. Jag är positiv.”

Artikelbild

| Julia Peirone har länge arbetat med temat tjejer. Nu ställer hon ut på Arbetets museum. "Girls, girls, girls" visas från den 25 maj till 25 augusti.

Julia Peirone berättar att hon när hon castar de tjejer som ska vara med på fotografierna sätter ut annonser och då får in massor av svar där tjejerna beskriver varför just de borde vara med.

Hon har därfrån samlat alla de överpositiva beskrivningar flickorna har skickat in, sådant de lärt sig att de ska skriva på ett cv. Det blev en lång lista som nu en neutral röst läser upp i utställningen, något som blir nästan outhärdligt och lite sorgligt att lyssna på till slut, en beskrivning av ”den omöjliga tjejen som kan allt”.

– Flexibel, positiv, alltid glad. Det är lite vår tid, man ska vara så bra på allt, säger Julia Peirone.

2007 började Julia Peirone arbeta med temat tjejer, och visar i utställningen serier med bilder från olika projekt.

Artikelbild

| Verket "Jag är alltid glad".

– Det handlar mycket om identitet, att vara tjej, att växa upp, att vara i glappet barndom till vuxenvärlden. Det handlar också om blicken, dels kamerans blick, men också blicken som finns i samhället, hur man som tjej bygger sin identitet utifrån den blick man också lär sig att växa in i, eller relatera till.

En serie bilder är tagna inför något som tjejerna trodde skulle vara en mer glamorös fotografering. Det är ögonblicksbilder mot en enkel bakgrund.

Artikelbild

| Porträtt, som inte är perfekta, utan medvetet misslyckade, bortom kontroll.

– Jag tog foton medan de väntade och gjorde sig i ordning.

En serie porträtt visar misslyckade bilder, okontrollerade ögonblick, bilder där någon råkat blunda, bilder man normalt tar bort.

Julia Peirone talar om sårbarhet, och om existentiella frågor.

– Det jag vill säga är att det är så här att vara människa.

– Jag tycker om människor som inte alltid gör rätt, säger Julia Peirone som inte tror på bilden av att allt ska vara så perfekt.

Med humor kan man säga mycket om det som också är allvarligt, säger hon.

– Jag tycker att mina tjejer är starka i bilderna, de tar plats.

Många av verkens titlar är hämtade från sminkprodukter. I en monter ligger glittriga hårsnoddar, med lite hår kvar i.