Historia är ett ämne där det spelar roll vem som berättar och vad man väljer att fokusera på. Detta är utgångspunkten i det samarbetsprojekt som Norrköpings konstmuseum samt Norrköpings stadsmuseum har initierat under namnet "Historiebruk" där man riktar sig till mellanstadiet och fokuserar på Louis De Geer. Upprinnelsen är utställningen "Carl Johan De Geer – Släkten och slavarna" som visats på Konstmuséet sedan december förra året och man har nu kört detta projekt i tre veckor.

På onsdagen är det dags för halva klass sex från Tamburinen i Klockaretorpet att lära sig mer om den industriella giganten som formade det tidiga Norrköping. Allra först samlas eleverna i Konstmuséets cafeteria där Bonnie Festin, intendent på Konstmuséet, låter eleverna göra två snabba teckningar av klassens lärare Zalga Thomas, dels stående och så sittande.

– Det handlar om vilket perspektiv man väljer, så är det även när man berättar en historia. Man kan välja att lyfta fram olika saker, säger Bonnie Festin som därmed kopplar över till Louis De Geer och de olika sidor som finns av honom i historieböckerna.

Artikelbild

| På Stadsmuséet berättar intendent Anette Kindahl om Adrianne De Geer och livet på 1600-talet.

Därefter är det dags att besöka Carl Johan De Geers utställning om Louis De Geer: denna tillkom när Carl Johan upptäckte att den gamle anfadern också varit en slavhandlare. Bonnie Festin berättar om de olika konstverken och hur Carl Johan De Geer tänkt om slaveriet och gestaltat det. Efteråt samlas eleverna och läraren Zalga Thomas utanför entren på Konstmuséet.

– Vi har inte förberett oss på just det här besöket eftersom det varit påsklov men vi har pratat mycket om slaveri i klassen tidigare, förklarar Zalga Thomas innan det blivit dags för en promenad till Stadsmuséet med ett stopp vid Gamla torget och Milles staty av Louis De Geer där Stadsmuséets intendent Anette Kindahl tar över klassen.

Väl på plats på Stadsmuséet berättar Anette Kindahl om Louis De Geers fru Adrienne som födde hela 16 barn, hon dog i barnsäng efter den sista förlossningen.

– När en kvinna blev gravid på 1600-talet blev hon förstås glad men det var också livsfarligt, det var den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor, berättar Anette Kindahl som sedan övergår till att starta en "visklek" med eleverna. Det visar sig att budskap som färdas via flera människor tenderar att förvanskas och så är det med historia också enligt Kindahl.

Artikelbild

| Eleverna börjar med att rita av sin lärare Zalga Thomas i två olika positioner.

Eleverna får sig en historielektion där man avslutar med att titta på en modell av Norrköping som det såg ut på 1600-talet och hur Konstmuséet och Stadsmuséet ligger i förhållande till modellen. Efteråt samlas eleverna för att åka tillbaks till Klockaretorpet. Folkbladet frågar eleven Dana Mobarak vad hon tycker om museibesöket..

– Jag tycker jag har lärt mig en del, säger Dana Mobarak som inte besökt Stadsmuséet förut.

Artikelbild

| Dana Mobarak viskar till kompisen Gabriella Hanna som ett led i viskleken.

Ja, eleverna för klass sex på Tamburinen vet nu en hel del om Louis De Geer både när det gäller de goda och de dåliga sidorna och så fick man med sig en hel del om hur det fungerade på 1600-talet i ett växande Norrköping där Louis De Geer var en ledande och drivande industriman.