KRÖNIKA Det första lasarettet i Norrköping öppnade 1785 och hade sex vårdplatser. Vrinnevisjukhuset med plats för drygt 300 patienter är stadens sjunde sjukhus.

Den 12 november 1785 skrevs den första patienten in på Norrköpings första lasarett. Hon hette Brita Nilsdotter, led av syfilis, var gravid i sjätte månaden och hade bott på gatan i flera veckor eftersom hon saknade bostad och arbete. Lasarettet låg i ett litet hus med fyra rum och kök i kvarteret Vett och Vapen, där Stora teatern ligger i dag. Staden hade köpt det för 750 riksdaler, renoverat nödtorftigt och skapat sex vårdplatser. Bakom beslutet låg könssjukdomarnas härjningar och ända in på 1800-talet var nästan samtliga intagna patienter veneriskt sjuka.

Det lilla lasarettet visade sig inte hålla måttet och redan efter tolv år flyttades verksamheten till kvarteret Oron nära det då nybyggda kronospinnhuset, föregångaren till fängelset. Tvåvåningsbyggnaden i trä vid Dagsgatan användes som lasarett under bara drygt ett år, men stod kvar ända fram till 1930-talet.

Staden hade låtit renovera ett nyinköpt stenhus mellan Hedvigs kyrka och Strömmen. Norrköpings tredje lasarett började användas 1799 och hade plats för tolv patienter. Därtill fanns ett sjukrum för hemlösa, ett rum för ”svagsinta” och ett arbetsrum för tvångarbetare. Det betraktades till en början som bekvämt, men redan efter ett tiotal år var det osunt och otillräckligt.

Vid en inspektion 1827 konstaterades att rummen var så fuktiga att allt i dem var angripet av mögel. Året därpå gjorde platsbristen att sjukvårdsdirektionens rum i vindsvåningen fick användas som tillfällig sjuksal.

I stället byggdes för första gången ett helt nytt lasarett. Det uppfördes på samma tomt som det gamla, utmed nuvarande Fleminggatan, till en kostnad av 14 650 riksdaler. De första patienterna togs emot i oktober 1831, och Norrköpings Tidningar rapporterade om byggnadens ”yttre wackra architektur” och ”inre ändamålsenlige inredning”. Lasarettet hade 55 vårdplatser i 9 sjuksalar och dessutom utrymme för mentalsjuka.

Det gamla huset blev bostad för underläkaren och reservutrymme vid epidemier, och båda byggnaderna finns kvar än i dag i kvarteret Varvet.

År 1881 invigdes ett nytt lasarett utanför staden. Det låg fritt beläget i en park på Strömbacken vid Linköpingsvägen och hade stora, luftiga och ljusa salar. Det betraktades som ett av de modernaste i landet, ”få städer i riket hava att uppvisa ett vackrare eller bättre sjukhus”, hette det i lokalpressen. Från början fanns 102 vårdplatser på lasarettsavdelningen och 20 sängar på kurhusavdelningen. Senare tillkom även en paviljong för sinnesjuka (”dårstugan”) 1888, ett barnbördshus 1894 och Trozellisjukhuset för tuberkulossjuka 1915.

Befolkningen i Norrköping ökade dock snabbt och redan omkring 1910 stod det klart att lasarettet höll på att bli för litet och omodernt. En utredning slog fast att den planerade utvidgningen inte skulle få plats i området kring Strömbacken. I stället beslutade stadsfullmäktige 1922 att bygga ett helt nytt centrallasarett på Krogaregärdet vid det som då hette Västra Promenaden.

När det sjätte lasarettet togs i bruk i februari 1927 hade Norrköping återigen fått landets modernaste sjukhus. Det var även ett av de största med sammanlagt 361 platser. Där fanns avdelningar för medicin, kirurgi, röntgen och BB, samt en barnavdelning vilket var ovanligt på den tiden. De tuberkulossjuka vårdades även fortsättningsvis på det gamla Trozellisjukhuset. Personalstyrkan utökades kraftigt, exempelvis steg antalet läkare från en till tio.

Norrköpings stad organiserade sjukvården på egen hand tills staden gick med i landstinget 1967. Då blev lasarettet centrallasarett för östra Östergötland och ett nytt, större sjukhus behövdes. År 1975 beslutade landstingsfullmäktige att Norrköpingsregionens nya lasarett skulle byggas i Vrinnevi. Tretton år senare, i januari 1988, flyttades patienterna till Länssjukhuset i Norrköping (LiN) och Gamla lasarettsområdet blev ett nytt bostadsområde.

I mars 2004 skars akutmottagningens kapacitet nattetid ned av besparingsskäl, men efter omfattande protester och farhågor om att Vrinnevisjukhuset skulle bli ”ett andra klassens sjukhus” beslutade landstingsstyrelsen att återställa akuten i Norrköping.

Norrköpings sjukhus nummer 7 genom historien har i dag drygt 300 vårdplatser och cirka 2 200 anställda. Sedan 2014 pågår om- och nybyggnationer på Vrinnevisjukhuset i den ständiga utvecklingen av lasarettsverksamheten i Norrköping – som nu har pågått i 234 år.