Glädje är en förmåga, inte en egenskap. De här orden kom till mig i veckan. Jag fastnade direkt vid tanken, hur väl det stämmer. Somliga människor har en förmåga att sprida glädje, samtidigt som andra människor har en förmåga att få sin omgivning att se det mesta i svart. De flesta vet nog inte om att de har dessa två olika förmågorna, de bara finns där. Känslor smittar och det utan att vi märker det. Du har själv stort ansvar för hur du bemöter andra, för det kan i slutändan sen vara du själv som blir illa bemött.
Tänk dig att när du är på väg till jobbet, får en knuff av en mötande person. Det smärtar till i din axel och du vänder dig om efter personen som orsakat smärtan. Personen blänger surt på dig som om det var du som orsakat krocken. När du sen kommer till jobbet har du fortfarande personens sura, blängande min i tankarna och när din arbetskamrat ställer en helt vanlig fråga snäser du tillbaka. Din arbetskamrat går därifrån och muttrar lite. Arbetskamraten går lite senare iväg för att köpa kaffe. Väl framme vid fiket, är servitören lite sen fram till disken och din arbetskamrat kommenterar det ironiskt, med en bitsk ton. När även du senare ska gå och köpa kaffe, är det samma servitör som tidigare tagit emot din kollega, som står bakom disken. Du får ditt kaffe men det finns ingen ”värme” i känslan som servitören serverar kaffet med. Du frågar om du kan få ett lock till muggen och servitören pekar längre bort på disken utan att titta upp på dig och säger med hård och ovänlig ton – DÄR.
Servitören har nämligen blivit påverkad av en ”kund” som för ett litet tag sedan var inne för att köpa kaffe. Servitören hade hjälpt en kollega i köket och blev lite sen ut till disken där kunden stod otåligt och väntade. Den kunden var din arbetskamrat, som du tidigare snäst av.
Förra torsdagen var en dag som jag bävade för. Jag skulle börja jobba klockan sju på morgonen och skulle utföra mina olika arbetsuppgifter i en strid ström fram till klockan halv åtta på kvällen. Mat hann jag inte med utan fick äta en macka i bilen, när det ena arbetet var slut och jag skulle ta mig till mitt andra arbete.
Dagen började inte bra, jag fick mota en tråkig attityd runt omkring mig och jag vet nu att det var ju jag själv som påverkade att det blev så. På väg till mitt andra jobb där jag skulle träffa en massa nya kollegor bestämde jag mig för att nu får det vara bra. Jag ska gå in där och bara lysa av positivitet. Hela vägen i bilen satt jag och tänkte på detta och väl framme hade jag så mycket positivt i mina tankar så det var inget problem att ta kollegorna med storm. Jag fick ett underbart bemötande och till och med en hel del erbjudanden.
Dagen slutade underbart, när jag bestämde mig för att sprida glädje och energi runt mig.