En förbannad sjukdom, det är vad den är, en förbannad sjukdom. En sjukdom som bara av samlingsnamnet får de flesta att rygga tillbaka och ställa sig i försvar. En sjukdom som hänsynslöst kör över och ödelägger mycket i sin framfart. Många är de som fått denna hemska diagnos, många är de som har överlevt utan att få några som helst men på utsidan, men många är även de som drabbats hårdare, de som fått betala med ett lidande och ibland till och med ett så högt pris, som med sitt liv. Denna förbannade sjukdom har inget medlidande, den bara forcerar fram som om den trodde att den var efterlängtad. De som tagit sig igenom den förbannade sjukdomen utan att det syns på utsidan har dock sår inombords, sår som ibland kan vara mycket djupa och svåra att läka. Även om själva sjukdomen är botad så kan såren finnas kvar där inne. Dessa sår kan bestå av rädslan att den förbannade sjukdomen faktiskt kan komma tillbaka. Bara för att sjukdomen en gång besegrats i en kropp finns ingen garanti för att den inte kommer tillbaka. För tre veckor sedan fick vi ett besked, ett besked som gjorde så fruktansvärt ont men som vi trodde vi skulle övervinna. Men den förbannade sjukdomen besegrade oss.
Telefonsamtalet ingen vill få, fick jag i förra veckan. Ett samtal som förändrade mitt liv totalt. Inte bara mitt liv, utan många med mig får nu klara sig utan en underbar frisk fläkt som in i det sista planerade för hur sommaren skulle komma att se ut. Hur hon istället för att komma i vattnet, för en simtur, från bryggan nu skulle få gå i via stranden även om botten inte är så fin. Nu ville inte livet så, den förbannade sjukdomen tog hastigt hennes liv och lämnade en ohygglig saknad.
Hur pratar man med små barn om döden? Det finns många som har synpunkter om detta, men jag tror på att ge barnen tid att prata om det. Vårt underbara lilla barnbarn Aron, 3,5 år, stod häromdagen och ”pratade” i en telefon. ”Vem pratar du med?” Frågade jag. ”Jag ringer till gammelmormor i katthimlen”, svarade han. Hans familj har haft två stycken katter som de tyvärr fick avliva för ett år sedan. Katterna finns inte längre och det är jättesvårt att förstå, men för honom finns de i katthimlen, en plats som egentligen inte finns. Nu är gammelmormor där hos dem, i katthimlen och han kan ringa till henne där. Det är ett sätt för honom att visa att han saknar sin gammelmormor, för han vet att han inte kommer att får träffa henne igen, hon tar nu hand om djuren i katthimlen.
Åh mamma, jag saknar Dig så, men jag vet att du nu tar hand om Sotis, Doris, Felinda, Plexus, Lotta, Fancy, Dessie och alla andra djur i katthimlen.