Widar Andersson: Under den tiden hände ingenting av betydelse i Finspång

När jag letade mig fram till hennes hus i det mörka novemberösregnet så slogs jag av hur bra jag hade det jämfört med Anna Sophia. Ann-Britt Wrenners nya bok är en skönlitterär tolkning av hennes farfars farmors liv i Östergötland mellan åren 1842 och 1879. Det är inte längesedan. 

1879 är bara 76 år innan jag föddes. Och ändå stod den sociala utvecklingen tämligen stilla under den tid som Ann-Britt Wrenner skildrar i sin bok. Barnen fortsatte att ärva sina föräldrars liv och villkor precis som de hade gjort i sekel efter sekel. Det som påverkade de kollektiva livsvillkoren var sådant som överhetens krig och klanfejder, missväxt och oår i största allmänhet. Men samhällsutvecklingen stod på det hela taget still. Det svenska klassamhället var hopplöst cementerat. Industrialismen och den växande utvandringen till Amerika hade ännu inte tvingat fram sociala och politiska förändringar. 

Ann-Britt Wrenner har arbetat som ekonom på Siemens. Hon är uppväxt i en arbetarfamilj i Finspång. Efter gymnasiet arbetade hon några år på kontoret på STAL (som senare blev Siemens). Hon och hennes blivande make - inflyttad till Finspång från Karlskoga - bestämde sig för att satsa på universitetsstudier på det då nya universitetet i Linköping. Efter några års arbetsrelaterad exil i Göteborg, Stockholm och Södertälje återvände maken civilingenjören och ekonomen Ann-Britt till Finspång och flyttade in i sitt hus på Södermalm. 

I sin första bok 2021 tog Ann-Britt Wrenner sig an brukshistorien i samhället Folkström. Folkbladets reporter Sören Boström är en av flera som uppmärksammade hennes debutbok. Boken har sålt bra och gav Ann-Britt Wrenner blodad tand. I sin nya bok om sin farfars farmor Anna Sophia har hon haft stor nytta av den släktforskning som hon och systern Laila har ägnat sig åt. 

– Det slumpade sig så lyckligt att precis då jag och min syster började söka efter vägar och kontakter för att lära oss hur man släktforskar så startade PRO här i Finspång i samarbete med ABF en studiecirkel i just släktforskning, berättade Ann-Britt för medan vi drack kaffe och åt var sin supergod jul- och pepparkaksdoftande muffins.

De forskade sig ganska snabbt fram till slutet av 1700-talet. Kyrkböckerna ute i församlingarna upprättades efter en nationell standard inom kyrkan och var lätta att följa. Längre bakåt i historien är felkällorna av naturliga skäl betydligt fler. När åren staplas till sekel så ökar riskerna för att saker och ting försvinner, brinner upp och/eller förvanskas och manipuleras. 

Boken som Ann-Britt Wrenner skrivit om sin farfars farmor Anna Sophia bygger på tillförlitliga källor. Men boken är skönlitterär i den meningen att hennes skildring av hur orden faller och tankarna går hos huvudpersonerna mellan 1842 och 1879, inte går att belägga i kyrkböckerna. 

Anna Sophia föder fem barn med tre olika fäder. Hon sticker ut i sin samtid genom att hon slipper begrava något av sina barn. Hon lyckas också att leva upp till sitt livs främsta besvärjelse; att inte dö innan barnen är kapabla att försörja och värna sig själva.  Ann-Britt Wrenner skildrar rakt och utan några krusiduller hur tuffa livsvillkoren var för människor i Sverige ännu långt in på 1800-talet. Rättslösheten var laglig. Särskilt för kvinnor. När Anna Sophia möter Lisas värld förstår vi förhoppningsvis att värdera vad som hänt mellan då och nu.