Det jag syftar på kommer däremot inte bara en gång om året, jag skulle nog vilja påstå att det kommer så fort vi har haft en högtid eller så fort sommarsemestern är på väg att övergå i höst. Det dyker upp som gubben ur lådan och får många av oss tro, att nu ska det ske, nu eller aldrig. Vi kastar oss in i det som vi tror kommer att förändra oss, med hull och hår, ofta utan att vi riktigt tänker efter, före. Nu efter sommaren heter det ”att vi nu ska ta tillbaka våra liv, vad och hur vi äter och att vi ska börja träna”. Det verkar som om vi inte bara har tagit semester från våra jobb, utan även tagit semester från oss själva. Nu efter sommaren när vi är tillbaka på jobbet, tillbaka i vardagen med allt vad livet har på sin lista att hinnas med, ska vi även tillbaka till hur vi behandlar våra kroppar. Tidningar och tv, svämmar över med artiklar och reportage och det kommer hela tiden nya råd och rön om hur vi ska ta oss an vårt nya bättre liv.
Det heter att vi ska ta tag i vikten och äta rätt, vi ska stressa mindre och träna mer. Det verkar som om vi fullt ut lever ett helt annat liv under semestern mot hur vi lever resten av året. Till viss del kan det nog stämma men i mina ögon är vi inte schyssta mot oss själva om vi inte, även under semestern, tar ansvar för hur vår kropp tar emot det vi ger och utsätter den för. För det är så, vi kan inte skylla ifrån oss när det gäller vad vi äter och hur vår fysiska aktivitet ser ut. Det är bara det att vi har olika karaktär och intressen, som styr hur vi ser på det där med kost och fysisk aktivitet. Men det gäller att man vill förändra, det går bra att gnälla men det är inte lika självklart att göra en uppoffring så man inte behöver gnälla.
Det vi bör börja med, är att vara ärliga mot oss själva, att vi tar tag i vår insida. Att vi har en sund livsstil och börjar tycka om oss själva. Det gäller att inte straffa sig själv, vi måste bli bättre på att hitta oss själva på insidan. Om vi kan börja med att tycka om oss själva, har vi kommit ett stort steg på vägen. Det första i vår livsstilsförändring vi bör jobba med är att ha ett psykiskt välmående, där stressen är en stor bov som vi måste ta tag i. Därefter kan vi fokusera på maten och ställa oss frågan innan vi stoppar något i munnen, ”Varför äter jag detta?”
Ingen har sagt att det är lätt, det finns motgångar för oss alla, det som är skillnaden, är hur vi tacklar motgångarna. Släpper vi taget och följer med på den våg som motgången skapat, eller väljer vi att se en väg förbi för att stå emot vågens krafter? Vi möts av otaliga tips om hur vi ska äta, träna, sova och alla tänkbara råd om hur vi ska kunna få våra liv att bli så där perfekta och härliga.
Bantning på lång sikt, det är det samma som att ändra sin livsstil. Det går inte att banta och sen tro att man kan gå tillbaka till de matvanor man hade innan man började banta. Det handlar om att förändra, förändra sin inställning till sig själv och till sin livsstil. Det gäller att bryta invanda mönster för att få en förändring, att tillåta sig släppa taget och födas in till något nytt.