Ellen Moberg (1874–1955) och hennes syster Maria Moberg (1877–1948) startade år 1899 Sveriges första kindergarten i sitt hem på Skolgatan. Väggarna var klädda med tvättbara tapeter i gult och rött, fönstren hade gardiner i glada färger och möblerna var anpassade för barn i 4-6-årsåldern.
Systrarna Moberg hade vuxit upp i ett hem där man var intresserad av utbildning. Fadern var läkare och deras tre bröder gick också akademiska vägar. Främst Maria var intresserad av frågor som rörde barn och tyckte att de glömdes bort i det industrisamhälle som växte fram. Hon utbildade sig i barnpedagogik både i Sverige och ute i Europa – där hon kom i kontakt med tysken Friedrich Fröbels idéer.
Fröbel ansåg att människan i grunden är god och att en hård uppfostran kan skada barnets utveckling till en hel människa. Han liknade barnet vid en blomma. Fröet vet att det ska bli blomma, men om man ”uppfostrar” fröet störs den processen.
Friedrich Fröbels idéer om barnuppfostran blev kärnan i systrarna Mobergs barnpedagogik. De betonade att man måste utgå från barnens olika utvecklingsstadier och inte pressa på dem en uppfostran alltför mycket.
Maria Moberg var missnöjd med att bara de rikare familjerna hade råd att skicka sina barn till deras kindergarten. I slutet av 1800-talet hade Norrköping blivit en av Sveriges viktigaste industristäder. Textil- och pappersindustrin krävde allt mer arbetskraft och även kvinnor behövdes i textilfabrikerna. Det ledde till att barnen vistades ute i staden helt utan tillsyn eller fick följa med till fabrikerna. I de bullriga miljöerna förväntades de sitta tysta och stilla.
I april 1904 öppnades därför systrarna Moberg en barnträdgård för mindre bemedlades barn i flygelbyggnaden vid Moberg-Eggerska skolan. Huset finns fortfarande kvar i hörnet av Södra Promenaden och Hörngatan och i dag har Marieborgs folkhögskola sin dagverksamhet där. Fröbelstugan, som byggnaden kom att kallas, var Sveriges första folkbarnträdgård.
Via stadens diakonissor spreds flygblad till familjer som ansågs behöva hjälp med barnen. ”Hjälp för mödrar! Barnaglädje åt barnen!” löd rubriken och snart var alla platser fyllda. Barnen vistades där klockan 9–12 och fick då också mjölk till sina medhavda smörgåsar. Trycket på folkbarnträdgården var stort, många som ville ha plats kunde inte få det. Det var också ekonomiskt bekymmersamt. Ofta fick systrarna Moberg och deras medarbetare arbeta utan lön, skriver Moje Lindberg i boken 90 års barnomsorg 1874–1964.
År 1905 bildades det som senare kom att kallas Fröbelföreningen och med dess ekonomiska hjälp kunde Ellen och Maria starta Fröbelinstitutet som utbildade barnträdgårdslärarinnor i Moberg-Eggerska skolan. Utöver folkbarnträdgården bestod institutet även av ett eftermiddagshem för skolbarn. Det fanns också en barnavårdsavdelning för spädbarn dit mammor kunde komma och amma sina barn på middagsrasten.
Fröbelinstitutets verksamhet utökades 1912 med ytterligare en barnträdgård: Norra Fröbelstugan. Den fick senare namn efter platsen där den låg, nämligen Stadshusets barnträdgård. Verksamheten växte senare ännu mer. År 1946, när Maria Moberg fortfarande satt i föreningens styrelse, omfattade verksamheten 34 barnträdgårdsavdelningar med sammanlagt 763 barn och 5 daghem med 171 barn.
Systrarna Moberg hade även kommunala förtroendeuppdrag, vilket vittnar om det anseende deras verksamhet hade. Ellen valdes in i stadsfullmäktige i 1919 års val som kandidat för Medborgarförbundet. År 1926 avsade hon sig dock uppdraget i protest mot att det årliga kommunala bidrag, som Fröbelföreningen hade erhållit sedan 1912, skars ned kraftigt. Maria Moberg var ledamot av folkskolestyrelsen och barnavårdsnämnden i Norrköpings stad.
Av riksomfattande betydelse blev det uppdrag som Ellen Moberg fick från socialdepartementet 1936. Det innebar att hon skulle utreda behovet av lekskolor och daghem i landet. Efter en inspektionsresa i södra och mellersta Sverige skrev hon en rapport där hon pekade på behovet av både kvalitativa och ekonomiska förbättringar.
År 1939 pensionerade sig Ellen och Maria Moberg, men deras arv lever ännu kvar. Fröbelinstitutets utbildning av pedagoger övergick 1949 i kommunal regi och 1977 tog Linköpings universitet över utbildningen av förskollärare. Och deras idéer om en pedagogik på barnens villkor är fortfarande grunden i läroplanen för förskolan i Sverige.